Digitala pengar ersätter kontanter

Det finns principiellt två slags pengar. Mynt och sedlar är pengar som ges ut av Riksbanken och garanteras av staten. Pengar på konton är skapade av privata banker. Skillnaden mellan dem är att en 100-lapp är en fordran på staten Sverige medan 100 kronor på bankkontot är en fordran på banken.

– Försvinner kontanterna försvinner också allmänhetens tillgång till riksbankspengar, säger Niklas Arvidsson, forskare på Kungliga tekniska högskolan, som studerat det kontantlösa samhället under drygt tio år.

Sedan urminnes tider har fysiska föremål använts för betalningar, från snäckor, stenar och guld till sedlar av papper. Sverige fick sina första sedlar mot slutet av 1600-talet, bland annat för att de då allt tyngre kopparmynten var så otympliga. Världens största kopparmynt är svenskt, det är från 1644 och väger nästan 20 kg.

Nu, mer än 300 år senare, är det sedlarna som är jobbiga att hämta ut i bankomaten och ha prasslande i plånboken, anser svenskarna. När Sverige som första land i världen går mot att bli kontantlöst är det därför en förändring av historiska mått.

– Det är ett väldigt stort skifte, säger Gabriel Söderberg, ekonom på Riksbanken och forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Och det har gått snabbt. Efter topp-året 2007 har mängden kontanter i samhället rasat, visar Riksbankens siffror. Visserligen planade kurvan ut förra året, men det ska inte tolkas som att trenden har vänt, enligt Gabriel Söderberg.

– Man måste skilja på hur mycket kontanter som cirkulerar i samhället och hur mycket de används. Här ser man att det är 500-kronorssedlarna som ökat. Det talar för att sedlarna snarare används som en depå än för shopping. 

En anledning tror han kan vara uppmaningen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha kontanter hemma,  som finns med i broschyren Om krisen eller kriget kommer som skickades ut till hushållen förra året.

– Det är inte alls orimligt att många läst broschyren och vill ha en viss mängd kontanter i beredskap, säger Gabriel Söderberg.

För det finns inga tecken på att kontanterna ökar i affärer, på restauranger och caféer. Tvärtom pekar flera undersökningar mot att fler handlare planerar att bli kontantfria. Fördelarna är bland annat minskad rånrisk och att de slipper de kostnader som hanteringen av kontanter för med sig.

För Riksbanken, som gett ut sedlar och mynt i 350 år, gäller det att hänga med. För tre år sedan började banken utreda hur en digital krona, en så kallad e-krona, skulle kunna fungera som ett komplement till kontanter.

Under våren kommer Riksbanken att bygga en första testplattform tillsammans med ett konsultbolag. Målet är att visa hur en e-krona skulle kunna användas av allmänheten för köp, insättningar och uttag. 

Testet bygger på ett simulerat e-kronanätverk. Riksbanken ger där ut e-kronor till utvalda och godkända deltagare, till exempel banker. Dessa distribuerar i sin tur e-kronor till testanvändare som förvarar dem i en digital plånbok, i form av en app i mobilen, i en smart klocka eller på ett kort.

E-kronanätverket kommer att baseras på så kallad blockkedjeteknik (Läs mer om blockkedjor i F&F 2/2017). Det finns dock många skillnader mellan Riksbankens nätverk och exempelvis Bitcoin, som är det mest kända exemplet på blockkedjeteknik.

– Den största skillnaden är att e-kronanätverket kommer att vara stängt, vilket innebär att det endast kommer vara tillgängligt för deltagare som godkänts av Riksbanken, medan Bitcoin är publikt, säger Gabriel Söderberg.

Testet är ett sätt för Riksbanken att lära sig tekniken och undersöka hur en e-krona skulle kunna utformas rent praktiskt. Pilotprojektet ska hålla på till och med februari 2021 och kan därefter komma att förlängas. Gabriel Söderberg betonar dock att det bara är ett test och att det inte finns något beslut om att införa e-kronor.

– Det är en fråga för riksdag och regering, säger han.

Men varför behövs det en e-krona och vad är det för skillnad på e-kronor och de elektroniska pengar vi redan swishar och blippar med mobilen?

Niklas Arvidsson på KTH gav förra året ut en bok om Sveriges väg bort från kontanterna. Han säger att det först gäller att ta ett steg tillbaka och ställa sig frågan om vad pengar egentligen är.

– Ofta tänker man att kontanter är pengar, och försvinner kontanterna så försvinner pengarna. Men så är det ju inte. Pengarna bara ändrar form.

Men som sagt, om kontanterna försvinner så försvinner också allmänhetens tillgång till pengar utfärdade och garanterade av staten. Och det är ett viktigt argument för en e-krona, menar förespråkarna. Utan kontanter, garanterade av en stat eller stater, finns inget alternativ till privata banker, som då kan höja sina avgifter, gå samman i oligopol – eller – gå i konkurs. Två separata system gör också samhället mindre sårbart när banker drabbas av tekniska problem eller vid krig och kris. Ett tredje argument för e-kronan är att det skulle kunna utformas så att betalningarna kan göras anonymt, precis som vid kontant betalning.

E-kronan skulle kunna lösa, eller åtminstone mildra, problemen som uppstår i ett kontantlöst samhälle. Systemet skulle utformas så att det blir enkelt att använda för de som tycker att dagens digitala lösningar är för komplicerade. E-kronor skulle också kunna användas av personer som inte har tillgång till ett traditionellt bankkonto.

Men, anser till exempel bankerna, med e-kronan blir Riksbanken en konkurrent. Om folk börjar spara sina pengar som e-kronor försvinner en del av inlåningsmarknaden. Traditionellt har ju bankerna tagit hand om kontanterna som privatpersoner satt in på konton. Med e-kronan skulle de bli av med en viktig uppgift. Och, menar kritikerna till e-kronan, om en privat bank går i konkurs finns redan en statlig insättningsgaranti, även utan e-kronan. Experter varnar också för att e-kronan kan få effekter på det ekonomiska systemet som är svåra att förutse. En annan kritik är att e-kronan är lika digital som andra digitala banktjänster och därmed lika sårbar vid exempelvis strömavbrott.

Det finns också andra krafter som hotar att  skaka om betalmarknaden i grunden. Samtidigt som Riksbanken testar e-kronor planerar organisationen Libra Association i Schweiz att lansera en ny, global kryptovaluta. Det är i sig ingenting nytt. Sedan den första kryptovalutan, Bitcoin, såg dagens ljus 2009 har det kommit mer än 2 000 efterföljare, de flesta både okända och värdelösa.

Men Libra – som ännu befinner sig på ritbordet – har fått enorm uppmärksamhet. En orsak är att den föreslagits och backas upp av den sociala nätverksjätten Facebook. En annan är att Libra, till skillnad från Bitcoin, ska luta sig mot en fond av värdepapper och andra tillgångar och därmed få ett stabilt värde. Libra riktar sig även särskilt till de 1,7 miljarder människor i världen som saknar bankkonto.

– Om det lyckas skulle det bli en ny typ av pengar, säger Niklas Arvidsson.

Han är dock skeptisk till att det blir Libra som blir en eventuell ny världsvaluta.

– Pengar handlar i slutänden om förtroende och där har Facebook ett stort problem.

Även om Libra går i stöpet har det rört om i grytan att en så stor spelare som Facebook ger sig in på betalmarknaden. Riksbankschefen Stefan Ingves har kallat Libra en ”katalysator” som satt fart på centralbanker världen över för att utveckla digitala varianter av landets valuta.

Flera centralbanker, däribland Sveriges riksbank, har inlett ett samarbete kring utvecklingen av digitala valutor och hur betalningar över gränserna ska kunna gå smidigare. Tanken är att göra kronan och andra valutor mer attraktiva, för att kunna konkurrera med nya privata, digitala valutor. Man håller också ett öga på Kina som rapporteras ha kommit långt i utvecklingen av en digital variant av Kinas valuta, renminbi. (Renminbi betyder ordagrant ”folkets valuta” och yuan, som ofta används i västvärlden som namn på Kinas valuta betyder endast ”myntenhet”.)

Övergången från kontanter till kort och Swish har gått snabbt och utvecklingen av nya betallösningar fortsätter. Flera som F&F har talat med tror att även plastkorten försvinner på sikt för att ersättas av appar i mobilen, smarta klockor eller andra bärbara prylar. Betalningarna sker kontaktlöst. Röststyrning blir vanligare, och vi kommer i ökad utsträckning att identifiera oss med hjälp av fingeravtryck, ansiktsigenkänning eller andra unika kroppsegenskaper.

Det viktigaste för konsumenterna kommer att vara att betalningen går så smidigt som möjligt, säger Claire Ingram Bogusz, som forskar om digitalt entreprenörskap på Handelshögskolan i Stockholm och vid Göteborgs universitet.

– Jag tror inte konsumenterna bryr sig så mycket om vem som ligger bakom betalningssystemet, så länge det fungerar och vi kan lita på dem.

Samhället behöver dock ta ett större ansvar för utsatta grupper som hamnar utanför det kontantlösa samhället. Nyanlända är ett exempel. Claire Ingram Bogusz är själv från Sydafrika och berättar att det var svårt att få ett svenskt bankkonto innan hon fått sitt personnummer.

– Det gäller också en del  äldre, och även turister, säger hon.

En ny världsvaluta som Libra tror hon får svårt att slå igenom.

– Ju mer en sådan valuta används, desto större korg med säkerheter behövs för att garantera värdet. Det kräver en mycket stor aktör.

I stället tror hon att dagens system kommer att fortsätta att utvecklas och bli mer integrerat och smidigt att använda. Valutor som bygger på blockkedjor kommer att användas i speciella situationer, till exempel inom handel. Den elektroniska valutan kan programmeras med villkor som måste vara uppfyllda för att en betalning ska ske. Som att en last ska ha kommit fram till en viss hamn.

Vad händer om alla elektroniska betalsystem slutar att fungera i tio dygn? Det undersöks vid högskolan i Skövde med hjälp av ett spel.

En av baksidorna med det kontantlösa samhället är att det blir stora problem när de elektroniska betalningarna inte fungerar. Det går varken att handla mat, bensin, mediciner eller betala biljetter. Joeri van Laere, forskare inom krishantering vid högskolan i Skövde, anser att vi är alltför oförberedda på hur vi ska hantera ett längre stopp i betalsystemen.

– Det är lätt att skylla på bankerna och vänta på att de ska lösa problemet, men även handlare och  individer har ett ansvar, säger han.

I projektet ”Om betalsystemet kraschar” bjuds näringsidkare in för att spela ett spel som går ut på att klara sig i tio dagar utan elektroniskt betalsystem. Det gäller att agera snabbt och informera kunderna om alternativa betalsätt för att inte hamna i kaos, visar erfarenheterna av spelet. Efter ett par dagar kan frustrationen över att inte få tag i varor leda till både stölder och upplopp.

– Det kan undvikas om affärer har förberett sig genom att till exempel ha en rutin för att handla på kredit.

Vakter kan behöva sättas in för att hantera köer. Även samhället behöver rycka in och informera för att undvika panik. Det är viktigt att det sker tidigt, säger Joeri van Laere.

Kontanter är förstås en lösning men de tar snabbt slut om bankomaterna inte fungerar och alla har inte råd att ha flera tusen hemma som säkerhet. Om alternativ som Swish fungerar blir tjänsten lätt överbelastad.

Joeri van Laere tycker inte att vi ska gå tillbaka till kontanter. Utvecklingen har dock gått för fort, anser han.

– Vi är bekväma och tycker att det är skönt att betala med kort och mobil, men vi behöver ha tänkt igenom alternativ när det fallerar, utan att vi går tillbaka och börjar byta guld med varandra.