Elvägar lönsamma för tung trafik

Forskare vid VTI har räknat på de samhällsekonomiska vinsterna med elvägar, det vill säga vägar där fordon kan matas med el under körning på samma sätt som järnvägen. Slutsatsen är att en utbyggnad av elvägar mellan Stockholm, Göteborg och Malmö skulle löna sig.

– Jag blev själv förvånad och trodde först vi räknat fel, men godstrafikflödena är väldigt koncentrerade till de här korridorerna, säger Maria Börjesson, professor vid VTI och en av författarna.

Vinsterna fås genom minskade driftskostnader för lastbilarna samtidigt som utsläppen minskar.  Totalt skulle koldioxidutsläppen från den tunga trafiken kunna minskas med en tredjedel, motsvarande 1,2 miljoner ton.

Det gäller dock att utbyggnaden görs på rätt sätt, betonar Maria Börjesson. För att lastbilarna ska kunna köra även på vägar som saknar el behöver de ha både vanlig förbränningsmotor och elmotor.

– Då räcker det inte med att elektrifiera en liten vägsnutt utan det krävs längre sträckor som mellan Stockholm och Malmö för att det ska löna sig för åkerierna att investera i bilar med två drivlinor.

Elvägarna bör finansieras av staten

En annan förutsättning ser enligt rapporten ut att vara att bygget av elvägarna finansieras av staten. De som kör längs elvägen betalar för elen samt slitage genom en avgift per körd kilometer.

– Det kan jämföras med järnvägen där staten står för el-infrastrukturen, säger Maria Börjesson.

Extra lönsamt blir det om elförsörjningen inte byggs ut längs hela vägen utan med luckor emellan. Investeringskostnaderna blir då lägre samtidigt som lastbilarna behöver ett batteri ombord för att klara bitarna utan laddning. Batteriet kan även utnyttjas på andra vägar vilket minskar utsläppen ytterligare.

En sådan lösning skulle även kunna bekostas av en privat aktör visar VTI:s beräkningar. Det finns dock flera fördelar med ett statligt ägande. Avgiften kan sättas lägre vilket leder till högre utnyttjande och större klimatvinst. Ett annat argument mot två huvudmän är att staten redan äger vägarna och att problem kan uppstå vid till exempel snöröjning. Det finns också en risk att det kommer andra tekniska alternativ som gör elvägar överflödiga, även om Maria Börjesson tror det dröjer.

VTI har i sin rapport räknat med luftledningar. Det pågår även två försök i Sverige med skenor i vägbanan. F&F har tidigare skrivit om en testbana vid Arlanda flygplats. Dessutom har luftledningar testats utanför Sandviken. Ett fjärde försök med trådlös laddning förbereds på Gotland.

Försöken ingår i ett forskningsprogram som drivs av Trafikverket med målet att bygga en 20–30 kilometer lång pilotsträcka inom de närmaste åren.