Jetström bakom extremväder

Jetströmmarna är smala band av snabba vindar som rör sig från väster till öster på cirka 11 kilometers höjd i atmosfären. De har stor betydelse för vädret vid marken. Strömmarna alstras av mötet mellan olika luftmassor och det finns två jetströmmar per halvklot – de polära vid ca 60° och de subtropiska vid ca 30° nordlig respektive sydlig latitud. I Sverige påverkas vi främst av den nordliga polära jetströmmen, som uppstår i mötet mellan kall luft från Arktis och varm luft söderifrån.

Jetströmmarna är inte raka utan slingrar sig fram i vågor eller bågar. Deras hastighet och vågornas längd beror på temperaturskillnaden mellan luftmassorna: Ju större kontrast desto högre fart, kortare vågor och mer omväxlande väder på marken. Omvänt leder mindre temperaturskillnad till långsammare jetström, längre vågor och stabilt väder under längre perioder.

När en jetström låser sig länge i ett läge kan det ge upphov till extremväder, som svår torka under sommaren och rejäla köldknäppar under vintern. Ett exempel är sommaren 2018, då jetströmmen orsakade ett stationärt högtryck som blockerade och styrde bort lågtryck och tillät varma luftmassor från söder att nå in över Sverige. Det ledde till extrema temperaturer, torka och svåra skogsbränder. När jorden blir varmare minskar kontrasten mellan polära och tropiska luftmassor så att jetströmmarna blir långsammare och får längre, mer trögrörliga vågor. Vi kan alltså förvänta oss mer extremväder i framtiden.

/Hans Linderholm, professor i naturgeografi, Göteborgs universitet