Kan tundran bli en kolsänka?

När permafrosten drar sig tillbaka blir enorma ytor i Sibirien och Kanada tillgängliga för odling eller vild växtlighet. Skulle det kunna göra dessa områden till kolsänkor?
/Rolf Insulander

Publicerad
Klippor på ögruppen Severnaja Zemlja i norra Sibirien.
Bild: Gettys images

Svar av Gustaf Hugelius, forskare i naturgeografi, Stockholms universitet

Tack för din intressanta fråga! Det stämmer som du skriver att den starka uppvärmningen i Arktis gör att vegetationen växer snabbare. När tundran och taigan blir grönare, och trädgränsen kryper norrut, så tas mer koldioxid upp i biomassan. I områden där det tidigare varit permafrost påskyndas denna tillväxt ytterligare av att näringsämnen som tidigare varit frusna kan frigöras ur den tinande jorden.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Men upptiningen av permafrosten får också negativa konsekvenser i form av ökade utsläpp av växthusgaser från marken. Dessa produceras när mikroorganismer bryter ned organiskt material. Tyvärr är denna utsläppsökning från permafrosten så stor att ökad växtlighet inte kan kompensera den på sikt. Den tinande marken innehåller väldigt stora mängder organiskt material. Förutom koldioxid sker även utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan. Det finns dock många studier som visar att dessa områden initialt kan vara kolfällor i flera årtionden, tack vare ökad växtlighet, innan permafrosten djupare ner i marken försvinner och de i stället blir kolkällor.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor