Förskolan stärker barns psykiska hälsa

När maxtaxereformen gick igenom i Sverige år 2002 och avgifterna för barnomsorg sänktes fick betydligt fler barn möjlighet att gå i förskolan. Andelen ökade från 70 till 85 procent.

Den stora, snabba förändringen i kombination med statens högkvalitativa registerdata över vårdkontakter och levnadsförhållanden skapade en unik möjlighet – en chans att undersöka hur förskolan påverkar barns hälsa vilket forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, nu har gjort.

Mådde psykiskt bättre i lågstadiet

Registerdatan inhämtades från Skåne för perioden 1999 till 2008. I lågstadiet hade barn som gått i förskolan betydligt mindre problem med psykisk ohälsa, beteendemässiga störningar och aggressioner, jämfört med barnen som varit hemma.

– Vi ser att ju längre barnen går i förskolan, desto bättre är det för deras psykiska hälsa. Är man mån om den ska man låta barnen gå i förskolan, oavsett vad, säger Gerard van den Berg, professor i nationalekonomi vid University of Bristol och en av forskarna bakom studien.

Förskolans positiva effekt på den psykiska hälsan var störst för barnen vars familjer hade låg socioekonomisk status.

– I studien formulerar vi det lite provokativt, att ”staten är bättre på att uppfostra barnen än föräldrarna”, även om det självklart är lite av en överdrift.

Förskolan en långsiktig investering i folkhälsan

Skillnader syntes även i fysisk hälsa. Barn som gick i förskolan hade fler infektioner i två- till treårsåldern än de som var hemma. Men i lågstadiet var det barnen som inte gått i förskolan som hade fler infektioner.

Förklaringen är logisk, säger Gerard van den Berg. Barn blir sjuka i samband med att de träffar många andra barn, vilket antingen sker i förskolan eller på lågstadiet. Men att vara sjuk så lite som möjligt under lågstadieåren kan vara att föredra ur ett lärandeperspektiv, eftersom utbildningen då är mer avancerad.

Resultaten från studien hoppas Gerard van den Berg kan ge inspiration till andra länder. Ett bevis för att en förskoleverksamhet av hög kvalitet som görs tillgänglig för så många som möjligt är en långsiktig investering i folkhälsan, som minskar trycket på sjukvården och låter samhället spara pengar.

Just nu jobbar han med en ny studie liknande den i Skåne, om barnhälsa och förskola där fokus ligger på att ännu bättre förstå hur små barn långsiktigt påverkas av antibiotika.