Protes med känsel förenklar vardagen

Den här artikeln är från 2020. Läs vår uppföljande granskning av studien.

Köra snöskoter, ratta en grävskopa och laga bilar är exempel på saker som tre patienter med en ny svensk tankestyrd protes med inbyggd känsel klarar av. En ny studie i tidskriften New England Journal of Medicine, som följt patienterna under tre års användning, visar att protesen förenklar vardagslivet.

– Tidigare har den här typen av avancerade proteser bara fungerat i labbmiljö. Här visar vi för första gången att de fungerar tillförlitligt i patienternas vardag, säger Max Ortiz Catalan, docent i medicinteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Han leder forskningen kring den nya protesen som sker i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och företaget Integrum.

Det speciella med protesen är att den sitter fast i benet med hjälp av en stor titanskruv. Inopererade elektroder på muskler och nerver känner av när patienten vill röra armen. Signalerna går via ett gränssnitt i titanskruven till protesen som översätter dem till en rörelse.

Den första tankestyrda, benintegrerade protesen opererades in i en 41-årig lastbilschaufför 2013. Efter det har ytterligare tre personer fått samma typ av protes ovanför armbågen.

För tre år sedan uppgraderades protesen så att patienterna även ska kunna känna när de tar i föremål och hur hårt de trycker med tummen.  Det krävde bland annat ett nytt gränssnitt så att kommunikationen mellan protesen och nervelektroderna kunde gå i båda riktningarna. Sensorer på den konstgjorda tummen känner av trycket och översätter det till en elektrisk signal som via titanskruven leds till nerver som förmedlar känslan till hjärnan.

Tester som redovisas i studien visar att patienterna med tiden blir allt bättre på att uppfatta även små tryckförändringar mot proteshanden. Uppföljningen visar också att tryckfunktionen gjort att de litar mer på sin protes och att den i högre utsträckning är en del av dem.

– Nu vill vi att den här tekniken ska nå så många patienter som möjligt, säger Max Ortiz Catalan.

Samtidigt fortsätter utvecklingsarbetet. En första patient har fått ett implantat i underarmen och innan året är slut hoppas Max Ortiz Catalan att operera in den första benprotesen.

– Sedan vill vi också förbättra funktionen från att bara öppna och stänga handen till att kunna röra varje finger och handleden samtidigt.

Känselfunktionen ska utvidgas till fler ställen än bara tummen. En stor utmaning är dock att skicka känselsignalerna vidare till nervsystemet.

– I en riktig hand finns tusentals biologiska sensorer som alla är kopplade till hjärnan. Även om vi skulle kunna fånga alla dessa signaler så har vi inget nervgränssnitt med så hög upplösning, säger Max Ortiz Catalan.

Operationerna inom projektet har gjorts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ledda av professor Rickard Brånemark och doktor Paolo Sassu.