Digitalisering har hjälpt oss i krisen

1 | Du skriver kapitlet om hur teknik och digitalisering kan hjälpa Sverige ur krisen. Vad har du kommit fram till?

– Krisen har skapat en våg av digitalisering som har hjälpt oss att hantera pandemin. Vi behöver fortsätta att rida på den även efter krisen. Det gäller särskilt alla små och medelstora företag som kanske precis startat sin digitaliseringsresa. De kan behöva stöd och uppmuntran för att fortsätta att bli mer digitala.

2 | Krisen har ju lett till nya digitala arbetssätt. Kommer vi att fortsätta att jobba på distans?

– Förhoppningsvis har vi lärt oss att det faktiskt går att fatta viktiga beslut över Skype och att vi inte måste flyga över dagen till ett fysiskt möte. Det är bra, inte bara för miljön, utan också för vår hälsa. Vi sparar även mycket tid på att mötas digitalt. Krisen understryker också betydelsen av att alla, även i glesbygd, har tillgång till uppkoppling. Internet är en mänsklig rättighet.

3 | Har krisen även blottat svagheter?

– Ja, den har visat att det finns massor kvar att göra inom cybersäkerhet. Vi har använt verktyg som visat sig ha säkerhetsluckor. Men det är inget unikt för Sverige.

4 | Vilken nytta kan vi ha av AI för att komma ur krisen?

– Det blir allt viktigare, både för myndigheter och företag, att kunna analysera stora mängder data och basera sina beslut på korrekt information och tillförlitliga prognoser. Där är AI ett fantastiskt redskap. I Sverige har Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen satsat stort på forskning inom AI. Lika viktigt är att bygga en AI-ekonomi där vi utnyttjar värdet hos data, behåller talangfulla forskare och skalar upp och kommersialiserar AI.

5 | Vilka är utmaningarna?

– Det finns många. En är att förbereda svenskarna på förändring, utan att måla upp det som ett hot. En annan är att skapa tillit till teknik som AI. Det kräver en offentlig diskussion om vilka krav vi ska ställa och vem som äger våra data.