Ny studie ska hitta högriskpatienter vid covid-19

Att lungan är smidig och elastisk krävs för att det livsviktiga syrgasutbytet till blodet ska kunna ske. De tunnaste luftrörens grenar är bara ett par millimeter i diameter och avslutas med klasar av lungblåsor, alveoler. Där sker syresättningen till blodet och koldioxid transporteras bort. Den bindväv som formar den byggnadsställning som lungans olika celltyper växer på är viktig, vilket har blivit tydligare på senare år.

– Tidigare trodde man att bindväven bara har hållit ihop kroppen, men vår forskning har visat att bindväven är uppbyggd av ett sextiotal olika celltyper och viktig för lungans funktion, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Institutionen för medicins vetenskap vid Lunds universitet.

Hon beskriver att bindväv är ett mycket komplext nätverk uppbyggt av en mängd olika protein och kolhydrater. Dessa kan fungera som depå för signalämnen, exempelvis för tillväxtfaktorer som signalerar till cellerna vart de ska ta vägen och vad de ska göra.

I normala fall har bindväven i lungan en stor förmåga att reparera sig, men i vissa fall när lungan skadas bildas ärrvävnad, något som kallas lungfibros (se bild). Denna vävnad är stel och massiv och minskar förmågan att syresätta sig.

Patienter riskerar permanenta problem

Coronavirus tar sig in i cellerna via en receptor, kallad ACE2 som sitter på kroppscellernas yta. Den finns det gott om i de övre luftvägarna, men glesare i alveolerna. Samtidigt är det här som infektionen ställer till mest skada. Inflödet av inflammatoriska celler från immunsystemet, bidrar till att skapa en miljö som också gör att bindväven förändras och patienten riskerar att få lungfibros.

– Det är en fördel att upptäcka sjukdomen i det tidiga skedet, eftersom det ökar chansen att påverka sjukdomsförloppet med läkemedel som glukokortikosteroider och andningsgymnastik för att aktivera lungvävnaden genom djupandning, men med tiden blir det svårare och lungproblemen riskerar att bli permanenta, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

Att äldre personer har sämre förmåga att reparera lungskadorna är en anledning till att denna grupp är mer känslig.

– Vi blir med åldern ”skrynkliga” även inuti kroppen, vilket här innebär att lungans bindväv får en annan struktur, säger hon. 

Studerade frisk och sjuk bindväv 

Tanken med den nya studien är att se om det i blodprover går att finna markörer som pekar på att en viss person har ökad risk att drabbas av lungfibros. 

I en studie som publicerats i International Journal of Molecular Sciences undersökte Gunilla Westergren-Thorssons forskargrupp uppbyggnaden av lungvävnad från patienter med den allvarliga lungsjukdomen idiopatisk lungfibros. De tog fram bindväv från friska och sjuka personer och lät sedan andra slags lungceller växa in och beklä bindväven.

– Om friska celler flyttar in i en sjuk miljö så påverkas de till att bilda ”sjuk” bindväv, så bindvävsmiljön spelar stor roll, säger hon.

Det visade sig också att två proteiner förekom i särskilt hög grad i den sjukliga vävnaden. En markör kallad CXCL13 avspeglade ökad aktivitet hos ett slags immunceller kallade B-celler. Den andra, som kallas MMP-7, är ett enzym som bryter ner vävnad.

– Det sker hela tiden en omsättning av vävnad i lungan men höga halter av de båda markörerna har visats vara kopplat till lungfibros, säger Gunilla Westergren Thorsson.

Nya markörer ska undersökas i blodprov

I arbetet fann de också ett tiotal andra markörer som kan ha att göra med lungsjukdom och dessa ska nu också undersökas närmare. I 100 redan insamlade blodprover från patienter med idiopatisk lungfibros ska förekomsten av markörer mätas, ett arbete som pågår i samarbete med kollegor vid Karolinska Institutet. Inom projektet kommer forskarna även att samla in blodprover från inneliggande patienter med covid-19.

– Vi vill se om detektion av förhöjda halter av de olika markörerna kan vara ett sätt att hitta de som löper ökad risk att utveckla lungfibros, så att det går att sätta in behandling så tidigt som möjligt och slippa bestående skador, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

Hon betonar att hon själv inte är kliniker och att samarbetet med lungläkarna är avgörande för att kunna utföra studien.

– Men vår grupps omfattande kunskap om friska och sjuka lungors uppbyggnad på cell- och molekylärnivå kan här komma patienter till gagn. Den del av studien som inbegriper covid-19-patienter startade nu i början av maj, så vi är bara i början, men hoppas kunna få resultat under hösten, säger hon.