I pandemins efterdyningar har många kvarvarande symtom som med ett samlingsnamn kallas postcovid. Minst 150 000 personer i Sverige har symtom som andfåddhet vid minsta ansträngning, hjärntrötthet eller symtom från magtarmkanalen.

– Särskilt drabbade är de som fick covid tidigt, innan det fanns några vaccin som kunde mildra sjukdomsförloppet, säger Marcus Buggert, docent på institutionen för medicin vid Karolinska institutet.

Tillsammans med kollegor från Cardiff i Storbritannien har hans forskargrupp nu ägnat tre år åt att finna biomarkörer, alltså biologiska parametrar som kan mätas i exempelvis blod, och som kan kopplas till postcovid.

Forskarna analyserade immunförsvaret hos 265 personer som haft covid-19 och insjuknat innan det fanns vaccin. I studien ingick deltagare från Sverige och Storbritannien, varav hälften hade tillfrisknat utan efterverkningar medan övriga hade kvarvarande symtom.

Dels tittade forskarna på immunologiska markörer på cellnivå, dels använde de en avancerad och extremt känslig metod där det går att mäta förekomst av flera tusen olika lösliga proteiner i blod. Då kunde forskarna identifiera ett mönster av proteiner som är förhöjda hos just personer med postcovid. Mönstret var särskilt tydligt hos de med andningsbesvär.  

– Proteinerna går att koppla till pågående inflammation och celldöd och kan tyda på pågående skador i patienternas lungvävnad, säger Marcus Buggert.

Studien publiceras i Nature Immunology.

Marcus Buggert menar att resultaten styrks av att forskarna ser samma mönster i två helt oberoende patientgrupper – en från Sverige och en från Storbritannien.

– Sådana överensstämmande fynd har inte visats tidigare, säger han.

Proteinmönstret liknar också hur det kan se ut vid lungödem eller mildare lungkollaps när vätska samlas i lungorna.

– Mönstret vid postcovid liknar alltså hur det kan se ut vid ganska svåra lungproblem, säger Marcus Buggert.

Han är tydlig med att det i dagsläget inte handlar om ett diagnostiskt test för postcovid.

– Vi har identifierat biologiska signaler som verkar skilja de mest drabbade från andra. Det ger en möjlig förklaring till varför vissa har svåra symtom långt efter covid-19 och kan på sikt bidra till att utveckla bättre diagnostik eller behandling, men där är vi inte än, säger Marcus Buggert.

I nästa steg vill forskarna förstå varifrån proteinerna i blodet kommer, exempelvis om det handlar om en pågående inflammation eller skada i lungor eller andra organ. För att närmare undersöka detta kommer de att studera vävnadsprover från patienter med postcovid, exempelvis tagna från lungorna.

– När det gäller lungproblem efter covid-19 finns tre huvudhypoteser – att det finns kvar virus i lungvävnaden, att det pågår en inflammation i lungan exempelvis på grund av autoimmunitet, eller att det handlar om mikro-blodproppar, säger Marcus Buggert. 

Hos de med postcovid som har neurologiska symtom, som hjärntrötthet, är det i stället analys av cerebrospinalvätska, den vätska som cirkulerar i hjärnans hålrum och ryggmärgen, som är aktuell och den kan provtas via ryggvätskan. För de med magtarmproblem tas små vävnadsprover från tarmslemhinnan.

– Det handlar om en grupp patienter som är ganska missförstådd. Vi visar att det finns något hos dessa individer som orsakar det mönster av inflammation och celldöd som vi nu har kunnat mäta – men ännu vet vi inte den exakta orsaken, säger Marcus Buggert.