Gikt ökar – men behandlas ofta fel

Gikt är en vanlig inflammationssjukdom som ungefär 140 000 personer lider av i Sverige idag. Sjukdomen orsakas av för höga halter urinsyra i blodet. Syran kan bilda kristaller i urinvägarna vilket kallas för njursten. Gikt innebär att kristaller bildats i leder eller senor. Sjukdomen går i skov och drabbar ofta stortåns grundled. Smärtan kan vara extrem, och att någon tar en ambulans till akuten vid sitt första anfall är inte ovanligt.

År 2017 beräknades ungefär 40 miljoner människor i världen lida av gikt, vilket är en ökning med omkring 7 procent sedan 1990 mätt i fall per 100 000 invånare. Det visar en grupp forskare från Iran, Storbritannien, Australien och Kanada i en ny studie, baserat på data från Global Burden of Disease Study (GBD), en stor sammanställning av folkhälsodata för hela världen senast uppdaterad år 2017.

Mats Dehlin är överläkare i reumatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och en av Sveriges främsta giktexperter. Han instämmer i lägesbeskrivningen av att gikt ökar, och säger att det troligtvis beror på att vi blir äldre och tjockare.

– Manligt kön, gener och hög ålder förklarar ungefär två tredjedelar. Resten är modifierbara faktorer såsom vikt, kost och medicinering. Men den stora delen är alltså sådant man inte kan göra så hemskt mycket åt, säger han.

Att gikt bara är en livsstilssjukdom är alltså en felaktig bild?

– Ja, och det är någonting som sjukdomen lidit av genom åren. Man säger att man super, och därför får man gikt, exempelvis.

Livsstilfaktorer kan vara en förklaring till de stora skillnader studien fann mellan utvecklade länder. I USA ökade exempelvis förekomsten av gikt mellan 1990 och 2017 med hela 34 procent, medan ökningen i Sverige bara var på 7,6 procent.

På kort sikt kan gikt behandlas med smärt- och inflammationsdämpande medicin. Återkommande giktanfall kan förhindras av en regelbunden dos läkemedel som minskar mängden urinsyra i blodet. I en studie i Nature Reviews Rheumatology visade Mats Dehlin och hans kollega Lennart Jacobsson att endast omkring hälften av alla giktpatienter får en sådan behandling. Dessutom tycks behandlingsmotivationen vara låg då enbart hälften av patienterna fullföljer den.

Dessa problem tas även upp i den internationella forskargruppens nya studie, som betonar vikten av att sprida kunskap om sjukdomen, dess riskfaktorer och möjliga behandlingar – särskilt i förebyggande syfte till medelålders män.

Gikt har även en tydlig association till hjärt- och kärlsjukdom, samt njursjukdom, men om det handlar om ett orsakssamband är i dag oklart. Skulle forskare kunna påvisa att risken för dessa övriga sjukdomar minskas av att behandla patientens gikt öppnar det för andra vinster än ”bara” livskvalitet och minskat tryck på vårdapparatens ekonomi och kapacitet.

Studien är publicerad i Arthritis & Reumatology. Samordnare för studien var Emma Smith, doktor i idrottsvetenskap med inriktning biomekanik och motorisk kontroll vid University of Sydney.

Bilden ”The Gout” av James Gillray finns på Wellcome Collection och används enligt Attribution 4.0 International (CC BY 4.0). Bilden är beskuren i kanterna.