Mobbningen ökar när lärarna överbelastas

Statistiken över antal mobbade i Sverige har länge varit mycket stabil. Trenden bröts nyligen då en SCB-rapport från 2018 visade att i snitt 19 procent av de tillfrågade ungdomarna i 11, 13, och 15-årsåldern hade blivit mobbade någon gång de senaste månaderna. Det är en ökning från 12 procent 2014.

Nu visar en studie från Stressforskningsinstitutet att en ökad förekomst av mobbning kan vara kopplad till ökad tidsbrist hos lärarna.

I studien svarade över 10.000 elever i högstadie- och gymnasieåldern och 2.000 lärare på enkätfrågor. Sammanlagt deltog 129 skolor.

I skolor där lärare led av tidsbrist var det fler elever som sade att de mobbade andra. I samma skolor sade eleverna att lärarna ingrep mer sällan när mobbning uppstod. Lärare som uppgav att deras tid inte räckte till var i sin tur oftare missnöjda med skolledningen.

Medan det forskats om tidsbrist och mobbning i andra länder är detta första gången då just svenska förhållanden varit i huvudfokus. Kristiina Rajaleid är medicine doktor i folkhälsa vid Stressforskningsinstitutet och en av studiens huvudförfattare.

– Resultaten är inte överraskande, men vi har lyckats visa det på ett gediget och pålitligt sätt, hela vägen från hur skolledningen fungerar till att en elev säger sig ha mobbat andra, säger hon.

Enkätfrågorna om skolledningen berörde hur lärarna upplevde stöd och lyhördhet i vad som blivit ett allt mer tidspressat yrke.

Bakgrunden är att lärare utöver pedagogiken fått allt mer administrativt arbete på sitt bord, på grund av ett antal skolreformer sedan 1990-talet, vilket en statlig utredning från 2014 slog fast försämrade både lärarnas arbetssituation och läraryrkets status. I en rapport från 2017 frågade SCB legitimerade lärare som valt bort läraryrket vad orsaken var, varav sju av tio svarade att arbetsmiljön var en av anledningarna. 

Patrick Konde är sakkunnig på Friends, och har läst studien om tidspress från Stressforskningsinstitutet. Friends är en icke-vinstdrivande stiftelse som genom utbildning och rådgivning hjälper skolor att motverka mobbning.

– Resultaten stämmer överens med det vi själva sett, både i det praktiska och forskningsmässiga arbetet vi gör. Det finns en tydlig linje att när det blir pressat med tid så blir frågor gällande värdegrund, trygghet och kränkningar någonting som förbises, säger han.

Samtidigt är han kritisk mot delar av studiens metod, bland annat att 396 elever som inte uppgav kön exkluderades från resultaten, eftersom icke-binära är en grupp som man vet löper högre risk att utsättas för mobbning och därför är särskilt intressant att titta på.

Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Educational Research.