Var femte lärare saknar lärarexamen

En femtedel av alla grundskollärare saknar lärarexamen. Det visar ny statistik från SCB, som konstaterar att andelen är den lägsta som uppmätts sedan toppnoteringen 1993, då 93 procent av lärarna hade en examen. Dessutom har könsgapet ökat – i dag är andelen män med lärarexamen betydligt färre än i början av 1990-talet.

Att ta en lärarexamen är det vanligaste sättet att bli behörig i ett eller flera ämnen, vilket i regel är ett krav för att få undervisa. Däremot får obehöriga lärare hoppa in ett år i taget om det råder brist på behöriga – vilket det i Sverige gör med besked. Det säger Skolverket som själva uppmärksammat trenden med den minskande andelen behöriga lärare.

– I den senaste lärarprognosen från 2019 räknade vi ut att det 2033 kommer att saknas ungefär 45.000 utexaminerade lärare. Det innebär att vi måste examinera 3.000 fler lärare om året än vad vi gör i dag, säger Filip Nilsson, utredare på Skolverket med ansvar för lärarprognoserna.

En anledning till att andelen examinerade lärare slår i botten just nu är att eleverna i grundskolan blivit fler.

– Det har varit en tydlig ökning av antalet barn och unga i skolålder sedan 2012, som kommer att fortsätta de närmsta åren och sedan plana ut. Så det är nu under denna period som utmaningen kommer att vara som störst, utifrån behovet, säger Filip Nilsson.

Ökningen slår särskilt hårt mot skolor i utsatta områden dit färre behöriga lärare söker sig. Likväl måste tjänsterna tillsättas när antalet elever ökar, vilket öppnar dörren för lärare utan behörighet.

Ett annat problem är lärarutbildningarnas och läraryrkets låga attraktivitet och status. I en rapport från 2017 konstaterar SCB att 15 procent av de med lärarutbildning jobbar i helt andra branscher, varav sju av tio angav stress och hög arbetsbelastning som skäl.

På sikt riskerar bristen på behöriga lärare att resultera i mer än en lägre kvalitet på undervisningen, säger Filip Nilsson.

– Det kan även bli en negativ spiral kring läraryrkets attraktivitet och status, och kring förtroendet för skolan, både bland elever och lärare, och samhället i stort.