Algoritm förutsäger individuell alzheimer-risk

Omkring 50 miljoner människor i världen beräknas leva med någon slags demens, och Alzheimers sjukdom står för mellan 50 och 70 procent av fallen. Sjukdomen utvecklas ofta smygande, där de inledningsvis harmlösa minnesproblemen gradvis blir allt värre. Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning vid Skånes universitetssjukhus, arbetar med dessa patienter.

– Många som söker för minnesproblem klarar sig själva och kan jobba, men för att få diagnosen lindrig kognitiv störning krävs att de presterar sämre än förväntat på minnestest med avseende på ålder och utbildning, säger han.

I samarbete med kollegan Niklas Mattsson-Carlgren har han lett en studie som undersökte om det går att förutsäga vilken patient som ska utveckla sjukdom. En svensk grupp, kallad the Swedish BioFinder Study, omfattade 148 personer som sökte för minnesproblem vid minnesmottagningarna i Lund, Malmö och Ängelholm under åren 2010 till 2014. De var i genomsnitt 71 år gamla. All fick genomgå sedvanligt minnestest, så kallat MMSE som står för Mini Mental State Examination (se ruta). De fick göra en hjärnröntgen för att utesluta hjärntumör samt lämna blodprov.

Det blodtest som används har F&F tidigare skrivit om i artikeln Nytt exakt blodprov hittar Alzheimer tidigt. Det mäter dels en kemiskt modifierad variant av ett alzheimer-protein kallat tau, men även halten av så kallade neurofilament.

– Förekomsten av tau är tydligast kopplad till Alzheimers sjukdom, medan neurofilament vittnar om att nerver har skadats. Skulle man ha normala nivåer av tau, men höga halter av neurofilament, tyder det snarare på någon annan nervcellsskada, som frontallobsdemens, säger Oskar Hansson.

Som kontroll lämnade deltagarna även ryggvätskeprov för att mäta förekomst av alzheimerproteinerna amyloid beta och tau. Det är så man i dag ställer diagnosen alzheimer.

I en specialutvecklad app kunde sedan läkaren mata in personens värden från minnestestet, som där vägdes samman med variabler som ålder och kön, och värden från blodtestet. När de flesta patienterna följts under sex års tid, visade det sig att algoritmen med 88–89 procents säkerhet kunde förutsäga vem som skulle insjukna i Alzheimers sjukdom inom fyra år. På två års sikt var träffsäkerheten något sämre.

– En stor överraskning var att blodtestet – som är enkelt att ta jämfört med ryggvätskeprov – gav ett lika säkert resultat. Jag trodde att blodtestet i bästa fall skulle vara i närheten av ryggvätskeprovet men inte lika bra, säger Oskar Hansson.

En finess med studien är att även om modellen är utprovad i en svensk patientgrupp, har den sedan stämts av i en amerikansk grupp omfattande 425 patienter, från the Alzheimers Disease´s Neuroimaging Initiative, ADNI.

– Det är en poäng att validera i en annan grupp än den man använt för själva utvecklingen, annars finns annars risk att man bara får ”falskt bra” resultat, säger han.

Resultaten publiceras i tidskriften Nature Ageing.

Vad är det då för poäng att veta om en annalkande demens, då det i dagsläget inte finns någon botande behandling. Enligt Oskar Hansson finns det flera fördelar för patienten.

– Det går då att snabbt sätta in symtomlindrande behandling för att öka livskvaliteten, Och det är bra även för anhöriga, som annars kan bli irriterade när deras partner inte kommer ihåg vad de sagt – känner man till att det kan handla om alzheimer så blir det lättare att fördra, säger han.

En ytterligare dimension som han lyfter är kliniska prövningar där möjliga sjukdomsbromsande läkemedel mot Alzheimers sjukdom testas.

– Här vill man gärna ha med personer som man är säker på är i ett tidigt skede av sjukdomen så att det går att se om den aktuella läkemedelskandidaten verkligen har någon effekt, säger Oskar Hansson.

Varken det ovan beskrivna blodtestet eller appen finns i dag tillgängliga för kliniskt bruk, utan enbart som forskningsverktyg. Oskar Hansson tror dock att metoden – om resultaten står sig i pågående uppföljande studier – ska kunna börja användas inom 1–3 år.

– Vi har inlett studier där vi inom primärvården undersöker vilka enkla minnestest och blodprover som är bäst på att diagnosticera alzheimer. Vi undersöker även i denna studien om resultaten leder till bättre behandling och omhändertagande av patienten, säger han. 

Att på ett objektivt sätt kunna förutsäga om en viss patient kommer att utveckla alzheimer är viktigt även för läkaren.

– Att ha tillgång till en modell som faktiskt fungerar ger mig som läkare bättre redskap i mitt möte med patienten, än om jag bara skulle gå på min magkänsla, säger Oskar Hansson.