Lära i kritiskt tänkande

I en tid av diagnosinflation behövs mer kritiskt tänkande för att psykiskt sjuka ska få rätt behandling, anser Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och forskare vid Karolinska institutet. Hans bok Galenskap är ett försvarstal för vetenskaplig metodik.

Text Mats Karlsson

Publicerad 2021-03-20

Galenskap är en lättläst – men inte alltid lättsmält – och pedagogisk genomgång och efterlysning av mer vetenskaplig metodik, med otaliga exempel på hur den åsidosatts genom tiderna.
Bild: Joseph Cunninham

– Jag har svårt för det dunkelt sagda, om det inte handlar om poesi, och kämpar med att förstå och konkretisera abstrakta resonemang. Det kan vara svårt när man är marinerad i sitt specialområde. Jag tvingas ofta skriva om mina texter många gånger tills jag själv förstår, säger Mikael Landén, som i fjol fick Läkartidningens pris för bästa artikel och nu är aktuell med den flyhänt skrivna boken Galenskap.

Trots att kunskaperna om psykiatriska sjukdomar stadigt ökar är det inte självklart att människor får rätt behandling. Homeopati, akupunktur och än mer obskyra metoder är fortfarande vanliga, trots att de inte har någon mätbar verkan utöver placeboeffekten, menar Mikael Landén.

Brist på kritiskt tänkande

Att allmänheten kan ha svårt att orientera sig bland alla diagnoser och tvivelaktig forskning må vara hänt – men läkare, beslutsfattare inom vården och myndigheter borde bli bättre på kritiskt tänkande, argumenterar Mikael Landén i boken.

Den debuterande författarens yrkesval gav sig självt, eftersom även hans pappa var läkare. Annars kunde han lika gärna ha blivit ingenjör.

– Jag har ett tekniskt intresse. Men även i psykiatrisk forskning behöver man räkna och mäta som en ingenjör, fast det vi mäter är psykiska kvaliteter, säger han.

Den inriktningen kom han in på som ST-läkare under 1990-talet, i vården av transsexuella på Mölndals sjukhus. Det utmynnade i en avhandling 1999.

Några år senare forskade han om bipolär sjukdom i USA. Han startade sedan ett projekt inom det området på S:t Görans sjukhus i Stockholm, som fortfarande pågår efter 15 år. Det är han mäkta stolt över.

– Vi har kunnat visa att det inte bara är skoven som påverkar funktionsförmågan, utan även kognitiva faktorer. Och att skovens effekter faktiskt kan ses i magnetkamera, berättar han.

I dag leder han ett flertal större studier om psykiska sjukdomar. Bland mycket annat har hans forskning visat att svår depression skiljer sig från måttligare när det gäller ärftliga faktorer.

Mode att prata diagnoser

Psykisk sjukdom har länge varit något man inte pratat om. Men i dag är det tvärtom nästan ett mode att berätta om diagnoser, psykisk sjukdom och det mer luddiga ”psykisk ohälsa”, menar Mikael Landén som tycker att avdramatiseringen är bra men inte oproblematisk.

Svårigheten att påvisa psykisk sjukdom med objektiva kriterier har lett till att onödiga, verkningslösa eller i värsta fall skadliga behandlingar fortsätter frodas. Det gäller även inom den offentliga vården, menar han och säger att också forskning, styrd av läkemedelsindustrin, där sällan hela bilden lyfts fram, bidrar till den otydliga bilden.

Eftersom läkare omöjligen kan sätta sig in i all forskning bör de läsa kritiska bedömningar av behandlingar och läkemedel från till exempel SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, framhåller Mikael Landén, som själv suttit med i den.

– Den centrala frågan som fler borde ställa sig, och som var bokens arbetsnamn, är ”fungerar det?”