Ungas cannabisvanor kopplas till klass
Ungdomar från välbärgade hem provar oftare cannabis jämfört med de från sämre förhållanden. De senare tenderar däremot att bli flitigare användare om de väl börjar. Det visar svensk forskning.
Bild: Getty images
Varje år genomför Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, en enkät där ungdomar svarar anonymt om sina drog- och alkoholvanor. Enkäten samlar även in data om socioekonomisk bakgrund via frågor om föräldrarnas utbildningsnivå.
Nu har forskare analyserat svaren från fler än 9 500 ungdomar i åldern 17 till 18 år, för att studera vilka som använder cannabis, och hur mycket.
Att ha provat cannabis någon gång var 17 procent vanligare hos ungdomar som hade minst en förälder med universitetsutbildning, än hos ungdomar med lågutbildade föräldrar.
Men trots att de med högre socioekonomisk bakgrund oftare hade provat drogen, var risken för att ha använt cannabis fler än 50 gånger 28 procent lägre.
– Att en grupp löper högre risk att hamna i en mer omfattande konsumtion är ett viktigt fynd. Det är den konsumtionen som är kopplad till större risker, till exempel att inte avsluta skolgången, säger studiens författare Isabella Gripe, som doktorerar vid Karolinska institutet och är utredare på CAN.
Saknar en tydlig förklaring
Varför socioekonomisk bakgrund påverkar cannabisanvändningen på två helt olika sätt finns det i dag inget bra svar på, säger forskarna. Däremot kan de utesluta en del faktorer, som togs med i studien men inte kunde förklara sambandet.
Bland annat gällde det hur ungdomarna såg på riskerna med cannabis, hur liberala deras föräldrar var kring drogen och inte minst den socioekonomiska statusen på området där skolan låg.
Den enda faktorn med ett lika starkt samband som föräldrarnas utbildningsnivå var gymnasieprogrammets inriktning. Elever som gick yrkesinriktade program hade provat drogen i större utsträckning. Däremot hade inriktning ingen påverkan på hur frekvent enstaka elever använde cannabis.
Bild: Eveline Johnsson
Ville nyansera en komplex fråga
Tidigare studier inom området har ofta sagt emot varandra, troligtvis genom att ta ett för onyanserat grepp om ämnet, säger Isabella Gripe. Det var en av anledningarna till att studera frågan ur flera olika perspektiv.
– Många tidigare studier har tittat på om ungdomarna har testat eller inte, och sedan satt punkt. Socioekonomisk bakgrund är en mycket komplex faktor som kräver att man gräver djupare, vilket är en av styrkorna med vår studie.
I framtiden vill hon fortsätta studera frågan och undersöka om andra faktorer kan förklara sambandet – till exempel hur rädda ungdomarna är att de ska åka fast.
Studien är publicerad i Drug and Alcohol Review.
