De vill göra mer biogas och gödsel av kiss och bajs

Utsläppen av växthusgaser skulle kunna minska om återvinningen av svenskarnas urin och avföring i högre utsträckning blev till gödsel och biogas. Det visar en ny studie.

Text Oskar Alex
Publicerad

Skulle du äta grödor som odlats med hjälp av mänskligt kiss och bajs? Det kan nämligen vara ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser, enligt svenska forskare.
Bild: Getty images

Hur gör vi för att optimera återvinningen av det kiss och bajs som Sveriges djur och människor producerar under ett år? Den frågan har forskare från Linköpings universitet nu räknat på. Specifikt handlar det om att omvandla avfallet till biogas och gödsel.

– Även om Sverige har gjort stora framsteg på dessa fronter så återstår mycket att göra för att nå regeringens mål kring miljö och hållbarhet. Där kommer vår studie in, säger Geneviève Metson, universitetslektor i teoretisk biologi och studiens försteförfattare.

Mindre växthusgas och lägre kostnader

Enligt forskarnas beräkningar skulle utsläppen kunna minska med en mängd som motsvarar 1,5 miljoner ton koldioxid om året. Detta med hjälp av nya biogasanläggningar på 238 strategiskt utvalda platser i landet – främst i Götaland samt längs kusten mot Östersjön.

Resultaten kan sättas i kontext med hjälp av Sveriges totala utsläpp år 2019, som motsvarade 51 miljoner ton koldioxid. Utsläppssiffrorna kan dock inte jämföras rakt av eftersom modellen visar den maximala, teoretiska vinsten jämfört med om ingen urin eller avföring togs till vara på alls – vilket inte är fallet i dag.  

Exakt hur mycket dagens hantering av avfallet håller ner utsläppen är däremot svårt att uttala sig om, säger Geneviève Metson.

– Men det råder inga tvivel om att kiss och bajs är en underutnyttjad resurs vid produktionen av biogas och gödsel. En optimal återvinning skulle därför innebära stora fördelar för miljön jämfört med i dag.


Studien visar att den producerade biogasen vore nog för att driva 500 000 biogasbilar per år, medan gödslet skulle täcka merparten av lantbrukarnas behov. Sammanlagt skulle forskarnas förslag låta de inblandade aktörerna spara nästan en miljard kronor om året.

Matematiska modeller tuggade data

Slutsatserna bygger på matematiska modeller, bland annat livscykelanalyser. Uppgiften var att maximera mängden energi och näringsämnen från avfallet till minsta möjliga kostnad, baserat på ett antal geografiska och ekonomiska variabler.

Bland annat fick modellen ta hänsyn till vilka transportrutter som är mest effektiva, den årliga kostnaden för att driva biogasanläggningarna samt var gödslet skulle göra mest nytta.

– I många delar av Sverige innehåller jorden redan tillräckligt med näringsämnen. Att använda för mycket gödsel där är slösaktigt och bidrar till övergödning i Östersjön på lång sikt. Miljövinsterna blir mycket större om gödsel används där det behövs – även om transportsträckan blir längre, säger Geneviève Metson.

Förutsätter samordning mellan flera aktörer

Även om siffrorna går ihop i forskarnas kalkyl innebär den rent praktiska biten en utmaning i sig. Det skulle exempelvis krävas en hög grad av koordination mellan regeringen och myndigheter, samt lantbrukare och biogasproducenter.

– Utan en sådan gemensam insats uteblir de stora ekonomiska och klimatmässiga vinsterna som vi såg i studien. Hela vår modell bygger på vad som är bäst för hela samhället, inte vad som blir billigast och mest effektivt för varje enskild biogasanläggning.

Ett annat hinder är hur samhället ställer sig till grödor som har gödslats med mänskligt kiss och bajs.

–– Det görs till viss del inom jordbruket i dag, men det pågår en politisk debatt om under vilka omständigheter det ska få användas, eller om det ska förbjudas. Om gödslet produceras på rätt sätt ska dock sådana grödor vara ofarliga att äta, säger Geneviève Metson.

Nästa steg är att låta aktörer från politiken och näringslivet ge mer input i arbetet. Forskarna vill även göra sin kalkyl ännu mer avancerad, bland annat genom att lyfta in kostnaderna för att bygga anläggningarna och den infrastruktur som krävs. 

Studien är publicerad i tidskriften Resources, Conservation & Recycling: X.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor