Lönen var vanligaste orsaken till strejk

Det är 100 år sedan som det elektriska stamnätet byggdes ut i Sverige. Med det följde det som kallas den andra industriella revolutionen och en förändrad arbetsmarknad. Jordbrukssektorn minskade samtidigt som industrin och mer kvalificerad tjänstesektor tog ett språng. Under samma period tog strejkerna på svensk arbetsmarknad fart – under bara år 1919 bröt 440 strejker och lockouter ut.

Dessa strejker var inte defensiva, alltså inte riktade som protest mot någon förändring. I stället var de nästan alltid offensiva och drivande för något bättre, som högre löner och drägligare arbetsvillkor. Det visar en omfattande studie vid Lunds universitet, vars resultat publicerats i en vetenskaplig artikel i The Journal of Economic History, som ges ut av Cambridge University Press.

– Man hade kunnat tro att det var många konflikter kring förändringarna, men det ser vi inte alls. Strejkerna ökade i stället i sektorer där det fanns stor efterfrågan på arbetskraft, säger Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, som har lett studien.

Hennes forskargrupp, där även Tobias Karlsson och Jakob Molinder ingår, har under flera års tid analyserat data om 8 000 strejker och lockouter som inträffat på platser runt om i Sverige under åren 1859 till 1938.

– Vi ser att en överväldigande del av strejkerna handlar om löner, främst om löneökningar, men även mot lönesänkningar. Andra orsaker kunde vara arbetstidens längd, eller personliga dispyter, att man till exempel inte gillade sin förman. Strejker som handlade om rätten till facklig organisering var mycket ovanliga.

Forskarna lyfter även fram den stora skillnaden mellan Sverige och USA. I USA var strejker under samma tidsepok vanligen för att få fackföreningsrörelserna erkända. Den utvecklingen hade redan ägt rum i Sverige, facken var legitima och arbetsmarknaden mer reglerad.

Också i dag står vi mitt i en teknisk revolution, som ibland kallas Industri 4.0 och handlar om robotisering och AI.

Enligt Kerstin Enflo kan flera av studiens resultat kan vara relevanta för samtiden, även om historien aldrig upprepar sig exakt.

– Vi har verkligen sett stora genomgripande förändringar förr. Det är otroligt hur snabbt elen förändrade samhället. Men vi ser till exempel att jobben på landsbygden inte försvann när elen kom. Arbetstillfällena ökade i stället med 11 procent.

En stor teknisk förändring leder till att vissa jobb slås ut. Men förändringen kom inte över en natt, även om utvecklingen var snabb, förklarar Kerstin Enflo. Det blev i stället en omställning. Historien kan också lära oss att de som förlorar sina jobb kan vara de som tystnar.

– Grupper som blir stärkta på arbetsmarknaden kommer kanske att höras mer, säger Kerstin Enflo.