Professorn som vill peta på en asteroid

Professor Axel Hagermann är med och utforskar asteroiden Ryugu med den japanska sonden Hayabusa 2. Han skulle gärna ha tillgång till fler sonder – helst en som kan peta på asteroider för att se hur hårda de är.

Text Anna Davour

Publicerad 2021-05-27

Asteroiden Ryugu är en löst sammanhållen grushög, som tros ha fått sin form genom att snurra runt sin axel. Den har fått besök av den japanska rymdsonden Hayabusa 2.
Bild: JAXA, University of Tokyo, Kochi University, Rikkyo University, Nagoya University, Chiba Institute of Technology, Meiji University, Aizu University, AIST

Du är medförfattare till en ny forskningsartikel om asteroiden Ryugu. Vad är mest spännande av det ni har lärt er?

– Vi visste att Ryugu är som en grushög, men det var överraskande att stenblocken på asteroiden också är väldigt porösa, kanske som pimpsten. Den är alltså porös på två nivåer, både mellanrummen mellan gruset, och stenarna själva.

Axel Hagermann, professor vid Institutionen för atmosfärsvetenskap, LTH.

Varför är det intressant att veta hur asteroider är uppbyggda?

– Det finns flera skäl att vilja veta hur mekaniskt starka de är och vad de består av. Du vet att det finns de som funderar på asteroidgruvor? För att gräva på en himlakropp behöver man veta vad man ska ha för sorts verktyg. Ett annat skäl är att asteroider träffar jorden ibland. Meteoriter (rymdstenar som faller ner på jorden) är ofta väldigt små, men vi vet att det finns asteroider som kan vara ett hot. Flera strategier för att fösa bort dem testas nu, och hur de fungerar beror också på asteroidernas mekaniska egenskaper.

– Provet som Hayabusa 2 levererade från Ryugu håller på att analyseras i ett laboratorium i Japan. Problemet är att det samlades in genom att skjuta en projektil på asteroiden och fånga det material som kastades ut. Så vi har ingen direkt mätning av hur ytans material verkligen känns.

Så du skulle vilja kunna peta på en asteroid?

– Ja, och faktum är att vi här i Kiruna utvecklar ett instrument som kan göra precis det. Den senaste gången det gjordes var 2005, när farkosten Huygens landade på Saturnus måne Titan med ett sådant instrument. Vi anpassar det nu för att användas på mindre landare på asteroider. Vi vill ha något redo när någon börjar sätta ihop en sådan rymdsond, oavsett vem det är. Instrumentet är väldigt billigt att bygga, men problemet är att det är väldigt svårt att utvärdera mätningarna, så det jobbar vi på nu.

Rymdstenar och små himlakroppar

Vad är en meteorit, och vad skiljer en asteroid från en komet?

Meteorit: En sten från rymden som fallit ned på jorden.
Meteor: Ett ”stjärnfall”, det glödande spåret av en rymdsten som faller genom atmosfären.
Meteorid: Små rymdstenar ute i rymden, som skulle kunna falla ner på jorden. (Ordet används sällan.)
Asteroid: En liten himlakropp i omloppsbana kring solen. Det finns ingen strikt skillnad mellan asteroider och kometer förutom sammansättningen, där asteroider är mer steniga och kometer innehåller mer is.
Komet: En liten isig himlakropp. Kometer har ofta en mycket utdragen omloppsbana. När de kommer nära solen förångas en del av de flyktiga ämnena och bildar en sorts gloria som kallas koma. När koman påverkas av solvinden kan det dras ut till en svans.