Framtiden är inte vad den var förr

Genom mänsklighetens tiotusentals år har de flesta människor kunnat räkna med att tillvaron för deras barn kommer att vara ganska lik den de själva växt upp med. Idéer om att framtiden kan vara något helt annat än nuet har visserligen hängt med sedan de första katastrofberättelserna, men det är först när förändringarna börjar gå så fort att de blir påtagliga som funderingar om framtiden blir vanligare.

Henrik Brissman, idéhistoriker vid Lunds universitet, redogör i sin bok Framtidens historia för olika typer av framtidsvisioner som har varit aktuella genom tiderna. Boken är upplagd i kronologisk ordning. Den börjar lite svagt i antiken, men den tar sig och får mer av intressanta perspektiv från och med kapitel två, som börjar i 1600-talet, och är matigast mot slutet. Bilderna av framtiden är alltid rotade i varje tids egna förutsättningar och utmaningar. I dag ägnar vi oss bland annat åt att fundera på vad själva planeten vi lever på sätter för gränser för framtidens möjligheter.

Framtidens historia är en bra introduktion till hur olika människor i olika tider har tänkt om framtiden, men den har sina brister som läsupplevelse. Det hade varit roligt med lite fler upplivande anekdoter och skildringar av händelser, som exempel på vad tankar om framtiden har betytt. Boken redovisar visserligen spännande tankeströmningar på ett åskådligt sätt men formen känns läroboksaktig och torr. I de bästa delarna är den lite väl kortfattad. Språket hade också mått bra av ytterligare en vända av en redaktörs omsorger.