Godkänt läkemedel kan hjälpa mot covid-slem

Än är det mycket vi inte vet om covid-19, sjukdomen som orsakas av viruset sars-cov-2. En förklaring till att vissa blir väldigt sjuka tros dock vara att kroppens immunförsvar överreagerar på ett sätt som skadar patienten.

Nu pekar en studie från Lunds universitet åt samma håll. Forskare har nämligen tittat på upphostat slem från drygt tio patienter med covid-19, och sett att det är fullt av nätliknande strukturer som gör att slemmet blir extra segt, förvärrar inflammationen och orsakar blodproppar.

Näten kallas Neutrophil Extracellular Traps, eller NETS, och består av vita blodkroppar som har sprängt sig själva för att bekämpa ett hot – som en sista utväg.

– Näten fångar upp bakterier och virus, men är ett tveeggat svärd. Om kroppen inte håller produktionen i schack kan näten i stället orsaka en okontrollerad hyperinflammation, sepsis, vilket är vanligt hos de som drabbas av covid-19, säger Adam Linder, docent i infektionsmedicin vid Lunds universitet, och en av forskarna bakom studien.

Samtliga studiedeltagare vårdades för covid-19 på sjukhus, behandlades med syrgas och bedömdes vara i riskzonen för att behöva respiratorvård.

Forskarna provade att behandla fem av patienterna med DNase I, ett läkemedel som ges via en andningsmask och bryter ned en viktig beståndsdel av näten, extracellulärt dna – det vill säga dna som hamnar utanför cellerna när de vita blodkropparna exploderar. Läkemedlet är redan godkänt för att behandla bland annat cystisk fibros, en lungsjukdom där patienterna lider av segt slem med liknande egenskaper.

– Vi såg att patienterna snabbt blev bättre. Både virus och inflammationsmängd minskade i blodet och lungorna jämfört med patienterna som inte fick behandlingen. Vi tittade även på slemmet med mikroskopi, och kunde se att nätstrukturerna gradvis försvann, säger Adam Linder.

 Han betonar dock att det krävs grundligare underlag för att fastslå om behandlingen verkligen hade effekt. Forskarna jobbar just nu med en större studie där de hoppas återskapa resultaten. Studien inkluderar totalt 100 deltagare, och är utformad på ett mer gediget sätt då deltagarna slumpmässigt tilldelas verksam behandling eller placebo.

Forskarna vet heller inte hur vanligt slemmet är bland de med covid-19, eller vilka sorts patienter som drabbas. Hypotesen är att det främst rör sig om de som blir svårt sjuka och behöver sjukhusvård, men mer forskning krävs för att veta säkert.

Studien är publicerad i tidskriften Molecular & Cellular Proteomics, och huvudförfattare är Tirthankar Mohanty, som ingår i Adam Linders forskargrupp.