”Fler bör få medicin mot alkoholberoende”

I Sverige är fyra läkemedel godkända för behandling av alkoholberoende. Det mest välkända är antabus som funnits sedan 1950-talet. Det stödjer människor att helt avstå från alkohol genom att orsaka fysiskt obehag när man dricker.

Vad som är mindre känt både inom läkarkåren och bland befolkningen i stort är att det finns fler läkemedel mot alkoholberoende. På 1990-talet lanserades naltrexone. I början av 2000-talet kom akamprosat och år 2012 nalmefene. Dessa läkemedel dämpar suget efter alkohol och även merbegäret, det vill säga längtan efter att fortsätta dricka när man börjat. Medicinerna kan även hjälpa dem som vill skära ner på alkoholen utan att avstå helt.

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska antabus, naltrexone och akamprosat erbjudas till alla med alkoholberoende som söker vård. Nalmefene har en lägre prioritet, och kan erbjudas.

Tyvärr sker inte detta. En studie som jag och mina kolleger publicerar visar att det finns en stor underförskrivning av alkoholläkemedel. Mindre än 2,5 procent av alla individer med alkoholberoende i Sverige får läkemedelsbehandling i specialistvård. Detta trots att medicinerna kan bidra till att minska alkoholkonsumtionen, vilket i förlängningen minskar risken för att de drabbade blir sjuka och dör i förtid. Vi har studerat förskrivningen under en period på nio år och ser inga tecken på förändring.

Tillgången till läkemedelsbehandling är också ojämlik mellan olika grupper i samhället. Det spelar alltså roll vem du är och var du bor. Detta trots att lagstiftningen säger att alla har rätt till vård på lika villkor.

Om du bor i glesbygd eller i en mellanstor stad är det mindre sannolikt att du får läkemedelsbehandling än om du bor i en storstad. Detta kan bero på att den specialiserade beroendevården till största del är koncentrerad till storstadsregionerna. Här behövs insatser för att skapa en jämlik tillgång till beroendevård över hela landet.

Även vem du är spelar roll för sannolikheten att få ett recept. Om du är högutbildad och tjänar mycket pengar är dina chanser större än om du är lågutbildad och har låg inkomst.

Dessutom är det känt att människor med låg inkomst och låg utbildning drabbas extra hårt av alkoholens skadeverkningar. Hittills har det varit vanligt att försöka förklara skillnaderna i hälsa med den utsatta gruppens dryckesmönster och beteende i övrigt. Här bidrar vi med kunskap om att det även finns stora skillnader i vilken vård som ges. Dessa skillnader kan vara en del av förklaringen till klyftorna i hälsa mellan olika grupper i samhället.

Hög alkoholkonsumtion orsakar inte bara beroende utan en lång rad olika sjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar och leversjukdomar. I Sverige är alkohol ett av de främsta hoten mot folkhälsan. Så mycket som 4 procent av den vuxna befolkningen uppfyller diagnoskriterierna för alkoholberoende.

Denna grupp har ofta andra sjukdomar, både fysiska och psykiatriska. Minskad alkoholkonsumtion kan förbättra deras hälsa. Men förskrivningen av alkoholläkemedel är särskilt låg bland individer som också har fysiska sjukdomar.

Sannolikheten att få ett recept är 40 procent lägre för individer som samtidigt har en fysisk sjukdom, jämfört med individer som i övrigt är friska. Detta trots att de flesta fysiska sjukdomarna inte var ett hinder för förskrivning av alkoholläkemedel.

Varför denna grupp inte får läkemedelsbehandling vet vi inte i nuläget, men är viktigt att ta reda på mer om.

Vid sidan om läkemedel finns även en rad effektiva psykologiska behandlingsmetoder; kognitiv beteendeterapi, motivationshöjande behandling och 12-stegsbehandling. För en del passar psykologisk behandling, andra föredrar läkemedel.

Det finns ingen mirakelkur mot alkoholberoende, men vi vet att dagens godkända och bevisat effektiva läkemedel skulle kunna hjälpa många fler än i dag. Därför är det viktigt att medicinerna erbjuds dem som kontaktar vården för att få hjälp att minska sitt drickande – och att modern beroendevård blir tillgänglig för alla oavsett var de bor, vilka andra hälsoproblem de har eller hur höga inkomster och utbildningar de har.