Mot en elbaserad ekonomi

Den svenska elanvändningen har legat ganska konstant sedan 1980-talet. Men år 2045 kommer den vara dubbelt så stor som i dag enligt nya scenarier och prognoser, bland annat den senaste från Svenska kraftnät, som ansvarar för det svenska transmissionsnätet för el.

Mer el behövs för att ladda elfordon och ställa om industrin, men även till växande nya verksamheter som serverhallar och batterifabriker.

Klimatkrisen i kombination med allt lägre kostnader för vind- och solenergi gör att omställningen går snabbare än vad de flesta bedömare kunnat förutse.

– Om vi ska bli fossilfria går vi mot en värld där el blir den primära energikällan och den primära energibäraren, säger Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Men att stöpa om energisystemet är en jätteuppgift. Bedömare jämför med bygget av kärnkraften på 1970- och 80-talen. Utmaningarna är många. Det tar tid att planera och bygga ut den förnybara elproduktionen, främst i form av vindkraft. Tillståndsprocesserna är långa och många vill inte ha vindkraft i sin närhet.

– Om de lokalboende fick något slags kompensation skulle man få en större acceptans, säger Lars J. Nilsson.

Han understryker också hur viktigt det också är att satsa på effektivisering. Det gäller både energi- och materialanvändning.

– Det slösas till exempel med stål och cement. Med mer noggrann konstruktion skulle behovet kunna minska med 30–40 procent.