Placeboeffekt viktig vid behandling av social ångest

Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet, har länge intresserat sig för placeboeffekten, alltså hur förväntningar om förbättring påverkar människors reaktioner.

– Det finns studier som visar att den information man får kan avgöra hur man reagerar biologiskt. Exempelvis kan personer känna sig salongsberusade trots att drinken de fått inte innehöll alkohol, utan bara smakade så, säger han.

Vid social ångest kan en person hoppa av en utbildning för att slippa hålla föredrag, eller undvika att ta ett karriärsteg om det innebär mer social interaktion.

Social ångest kan behandlas med så kallade SSRI-preparat – antidepressiva läkemedlen som ökar tillgången till signalämnet serotonin (se ruta). Tillsammans med sin forskargrupp har Tomas Furmark studerat vilken effekt förväntan har på behandlingen.

Under nio veckor behandlades 27 patienter som led av social ångest med SSRI-läkemedel med den verksamma substansen escitalopram. Fjorton av patienterna fick inför behandlingen veta att läkemedlet med stor sannolikhet skulle ha god effekt. Övriga tretton fick i stället höra att de skulle få så kallad ”aktiv placebo” som inte innehöll någon verksamt ämne, men kunde ge liknande biverkningar som det riktiga läkemedlet – viktförändring, darrningar, yrsel, illamående, muntorrhet samt minskad sexlust.

– I den grupp som fått höra att de skulle få verksam behandling uppgav fyra gånger fler att de blev hjälpta, än i den andra gruppen, säger Tomas Furmark.

Men rent objektivt fick grupperna lika stark effekt på serotoninsystemet av läkemedlet. Det kunde forskarna se eftersom de både inför och efter avslutad behandling avbildade patienternas hjärnor med positronemissionstomografi, PET, och mätte mängden transportproteiner som tar hand om serotonin. Det är dessa som SSRI hämmar för att det serotonin som finns ska kunna ge mer effekt. Avbildningen visade att läkemedlet blockerat cirka 80 procent av transportörerna för serotonin hos båda grupperna.

– Att den effekten var lika stor i båda grupperna, men inte den upplevda ångestdämpande effekten, tyder på att det inte räcker att bara öka tillgången till serotonin för att få behandlingseffekt vid social ångest, säger Tomas Furmark.

Men det fanns även en tydlig skillnad i hjärnorna hos grupperna. Med hjälp av PET mätte forskarna också de transportproteiner som tar hand om signalämnet dopamin före och efter behandlingen. Hos gruppen som fått korrekt information om läkemedlet hade mängden transportproteiner minskat. Det kan ha gjort att patienterna hade tillgång till mer fritt dopamin vilket kan kopplas till bättre mående.

I gruppen som felaktigt trodde att läkemedlet var overksamt sågs ingen sådan minskning, vilket kan ha inneburit  att de hade lägre tillgång till dopamin (se bild). Resultaten om placeboeffekten vid social ångest publiceras i tidskriften Translational Psychiatry.

Enligt Tomas Furmark har det länge pågått en debatt om huruvida SSRI har någon större effekt än placebo.

Ska dessa nya resultat tolkas som att SSRI inte fungerar?

– Nej, jag känner mig trygg med att det finns en klinisk effekt av SSRI. Exempelvis är escitalopram en evidensbaserad behandling vid social ångest. Frågan är hur stark effekten är vid olika tillstånd, och om den är värd de biverkningar den kan ge, så debatten lär fortsätta.

Han lyfter vikten av att som läkare använda placebo som bundsförvant och skapa positiva förväntningar hos patienter inför behandlingen, samtidigt som korrekt information ges. 

– Våra resultat tyder på att dessa positiva förväntningar påverkar frisättningen av dopamin i hjärnans belöningsnätverk. När det gäller effekten av SSRI skulle det kunna vara så att blockeringen av serotonintransportörer är en förutsättning för att nedregleringen av dopamintransportörer ska ha effekt. Men det är inte bara läkemedlet som förklarar förbättringen utan psykologiska faktorer är också inblandade, säger Tomas Furmark.