Stamceller testas mot ögonsjukdom

Publicerad
År 2022 kan det bli första gången som embryonala stamceller används för behandling på människor i Sverige.
Bild: Getty images

Förändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till att äldre blir blinda. Mot den vanligaste formen finns än så länge ingen behandling. Men i framtiden kan sjukdomen åtminstone bromsas med hjälp av stamceller. Det hoppas i alla fall forskaren och ögonkirurgen Anders Kvanta, verksam vid Karolinska institutet och S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Under nästa år planerar han att operera in näthinneceller framställda från stamceller på ett antal patienter med skador på gula fläcken.

– Det blir första gången i Sverige som embryonala stamceller används för behandling på människor, säger han.

Stamceller från hornhinnan

Ögat har länge varit i fokus för stamcellsbaserad behandling. Det är lätt att komma åt och det går att se och följa hur de nya cellerna klarar sig. Längst har behandling av ögats yttre genomskinliga hinna, hornhinnan, kommit. En frisk hornhinna innehåller stamceller som används av ögat för att bilda nya hornhinneceller. Det betyder att om en person har skadat ena ögat kan stamceller hämtas från det andra, odlas, och opereras in i det skadade ögat. Flera försök pågår bland annat i USA. I Japan har forskaren Kohji Nishida använt omprogrammerade så kallade ips-celler för att reparera hornhinnan på fyra patienter. Resultaten väntas i mars 2022.

Näthinnan är betydligt svårare att reparera. Den innehåller flera lager av olika celler. Vid den typ av förändringar i gula fläcken som Anders Kvanta arbetar med, så kallad torr makuladegeneration, dör de viktiga stödjecellerna till näthinnans fotoreceptorer. När stödjecellerna försvinner dör även de ljuskänsliga receptorerna.

Behandlingen går ut på att tillverka nya stödjeceller från embryonala stamceller. I samarbete med stamcellsforskaren Fredrik Lanner vid Karolinska institutet har odlingen av celler inför de kommande kliniska försöken just påbörjats. Säkerheten är viktig, förklarar Anders Kvanta.

– Vi har rigorösa kvalitetstester och genetiska tester för att säkerställa att de till exempel inte är cancerogena.

Att patienterna ska få synen tillbaka vid försöken är dock att hoppas på för mycket. I stället hoppas han att sjukdomsförloppet ska kunna hejdas. För att bota krävs nya fotoreceptorer, något som forskarna också arbetar med även om det projektet ännu inte kommit lika långt.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor