Bevarad vardag gav barn mindre ångest

Under pandemins inledning stack Sverige ut internationellt då både förskola och grundskola hölls öppna, medan distansundervisning periodvis gällde gymnasieskolan. I en tidigare svensk enkätstudie med 1 700 deltagande 15–19-åringar uppgav dessa att de följde restriktionerna men att distansundervisning påverkade deras psykiska hälsa negativt.

– I vår studie ville vi fånga hur det såg ut för mindre barn, som ofta glöms bort inom forskningen, säger Margaretha Jenholt Nolbris, docent i vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Sammanlagt svarade 774 barn mellan 6 och 14 år på en webbenkät med 24 frågor tillsammans med en förälder. Svaren samlades in mellan juli och november år 2020 och 90 procent av de svarande hade inte haft distansundervisning. En viktig fråga var hur det påverkade barn att avstå från sociala aktiviteter under pandemin.

För att gradera mående användes en etablerad skala kallad Children Anxiety Questionnaire, CAQ, med bilder på ansikten med olika uttryck för att markera känslor och symboler som motsvarar känslornas intensitet.

– Här instruerade vi föräldern att öva med barnet i en positiv anda innan man satte sig för att fylla i enkäten tillsammans. Exempelvis att gradera hur gärna man ville ha en glass, eller hur lugn man kände sig, säger Margaretha Jenholt Nolbris.

Denna kompletteras med en annan, numerär skala, där de graderar ångest från ett till tio. 

Det visade sig att de allra flesta barnen inte upplevde stark ångest. De som mådde sämst var de som avstod sociala aktiviteter, som att leka med kompisar utomhus eller ägna sig åt sin sport. Ungefär hälften av barnen i gruppen svarade att de avstått från sådana aktiviteter. Av dem uppgav 4,5 procent att de känt intensiv ångest, jämfört med 0,5 procent av dem som inte avstod sina aktiviteter.

Enligt Margaretha Jenholt Nolbris var en gemensam nämnare i gruppen att man valde bort umgänge då man hade en förälder eller annan anhörig som var i riskgrupp.

– Så i många fall avstod man från sina aktiviteter av omsorg, för att inte ta hem sjukdomen till familjen, säger hon.

Enkätens kvantitativa del kompletterades med en kvalitativ del, där barnen fritt fick besvara frågan ”Är det något du vill tillägga?”. 151 svar kom in och vissa var negativa. ”Jag blir rädd och ledsen när jag tänker på corona”, skrev en 13-åring flicka. Men många barn lyfte positiva aspekter. En 9-årig flicka skrev ”Bra att leka mer utomhus i skolan” och en 6-årig pojke tyckte ”Det var roligt att vara hemma mycket med mamma och pappa, vi har byggt mycket med lego”. 

– Att resultaten från denna del av studien rimmade väl med vad vi såg i den kvantitativa delen tycker vi är en styrka med studien, säger Margaretha Jenholt Nolbris.

Resultaten publicerades i tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.

En brist som forskarna själva anger är att man använt ett ”bekvämlighets-urval” för att få in deltagare i studien. Det innebär att gruppen delvis har använt sina egna kontakter, exempelvis via sociala medier.

– Vi har inte lyckats fånga upp barn i de fattigaste bostadsområdena och vi kan inte garantera att alla geografiska områden i landet representerats. Eftersom enkäten var på svenska kom heller inte barn med annan kulturell bakgrund med, säger hon.

Att bevara så mycket vardag som möjligt i en kris lyfter Margaretha Jenholt Nolbris som viktigt för åldersgruppen och något att komma ihåg när en ny pandemi sveper in.

– Även små barn kan lära sig tvätta händerna noga, och att använda munskydd och visir. Det blir lite immigt när man spelar fotboll, men då har man ju i alla fall kul ihop med sina kompisar, säger Margaretha Jenholt Nolbris.