Världsunika dinosaurier funna i Skåne

Ben, spår och andra lämningar efter flera hittills okända arter av dinosaurier från slutet av perioden trias hittades i en lertäkt i Billesholm utanför Bjuv i nordvästra Skåne.

– De är helt unika. Vi har jobbat för fullt under fem–sex år, året runt, och är nu i slutet av insamlingsfasen, säger paleontologen Martin Qvarnström på institutionen för organismbiologi och Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet som varit med under utgrävningarna.

– Nu börjar det hårda arbetet med analyserna, och det är då de riktigt häftiga resultaten kommer. Men vi vill inte gå ut med något innan vi har publicerat det vetenskapligt, säger Martin Qvarnström.

Utgrävningarna har letts av hans kollega Grzegorz Niedzwiedzki. Förutom ben och fotspår har man hittat bland annat koproliter, det vill säga förstenad avföring, samt fossil av andra arter, både växter och djur. Forskarna har tagit tillvara omkring 8 000 fynd, totalt fyra ton material, och hoppas kunna förstå hela ekosystemet som dinosaurierna levde i.

Dinosaurierna levde i slutet av trias, perioden före jura och krita, för drygt 200 miljoner år sedan. Det var då de etablerade sitt herravälde som pågick i 150 miljoner år.

– Det är en mycket intressant period där det hände mycket, med klimatomställningar, djurtyper som försvann och nya som uppkom. Men att det funnits så här stora rovdinosaurier redan då har inte varit känt tidigare. Man trodde att de kom först i slutet av dinosauriernas era, som varade till för 65 miljoner år sedan, säger Martin Qvarnström.

Av ben, tänder och fotspåren ser forskarna att det är rovdinosaurier på upp till tio meter som gått på bakbenen. Det är bara något mindre än Tyrannosaurus rex, som var uppemot tolv meter långa.

För 200 miljoner år sedan satt kontinenterna ihop i superkontinenten Pangea. Många av de tidigaste dinosaurierna har hittats på kontinentens södra delar, men mot slutet av trias finns även den del fynd från Europa. Klimatet var då varmare, och i Skåne fanns ett deltasystem med flera floder och olika typer av växtlighet som omvandlats till kol. I området där dinosaurierna hittats fanns förr många kolgruvor.

Lämningarna har dock inte daterats med kol 14-metoden, den fungerar inte med många miljoner år gammalt material. Flera andra metoder har därför kombinerats, bland annat undersöks pollen och radioaktiva isotoper av bland annat uran. Forskarna jämför även med liknande fynd från andra platser.

Mer precisa dateringar väntas i det omfattande analysarbetet, som kan komma att hålla forskarna sysselsatta ett tiotal år. Analyser med nya metoder kommer att göras, till exempel ska benen skannas inuti. En rad geokemiska analyser ska också göras.

Paleontologerna hoppas att de första resultaten ska komma under nästa år.