Paleontologi

En ny och förbättrad simulering av dinosaurien Coelophysis bauri visar hur den svängde med svansen för att balansera resten av kroppen när den sprang. Det är ett exempel på att forskare nu kan modellera kroppars interna rörelser mycket bättre än förr.

Forskare från Kanada har upptäckt en helt ny art, utifrån ett 500 miljoner år gammalt fossil. Djuret var enormt för sin tid, och skvallrar om ett komplext och mångfaldigt ekosystem.

Modern röntgenteknik har låtit forskare hitta en ny sorts skalbagge i fossilt bajs från dinosaurier. Metoden öppnar för att studera insekter från betydligt äldre perioder än vad som är möjligt i dag.

Den första fossila fjäder som någonsin upptäcktes tycks nu återigen få höra till urfågeln Archaeopteryx. Häromåret ifrågasatte forskare detta efter en analys med avancerad avbildningsteknik.…

Hur fick människan så stor hjärna? Svaret har länge sökts bland människoaporna. Men ny forskning visar att det i stället kan vara klokare att studera de fläckiga hyenorna. Deras utveckling är förvånansvärt lik människans.

Paleontologer har för första gången hittat lämningar av en groda på Antarktis. Den och dess levande släktingar visar bland annat på vilken betydelse Antarktis haft som landbrygga mellan Sydamerika och Australien.

Ett tvärvetenskapligt center för kartläggning av förhistoriska genom har invigts i Stockholm. Ambitionen är att bli världsledande på området.

För 480 miljoner år sedan levde trilobiter av släktet Ampyx i nuvarande Marocko. Några av dem verkar ha förflyttat sig i prydlig procession när de…

Små, varmblodiga dinosaurier levde en gång i tiden i områdena kring sydpolen, och höll sig varma med en pälsliknande fjäderdräkt.

Fossilt bajs visar att flygödlor för 150 miljoner år sedan hade samma diet som dagens flamingor. Forskare från Sverige och Polen har använt synkrotronljus för…

Växtätande krokodiler har uppstått vid åtminstone tre olika tillfällen under djurgruppens långa existens. Men de växtätande arterna dog ut samtidigt som dinosaurierna, av okända skäl.

Genom att anlysera små förändringar på dna har forskare lyckats kartlägga hur denisovamänniskan kan ha sett ut. Bland annat hade hon en bred skalle och en lång tandbåge.