”Förbjud hela familjer av drogsubstanser”

Narkotika är för många synonymt med illegala droger som amfetamin, kokain, heroin, cannabis och LSD. Men listan omfattar många andra substanser. På senare tid har den dessutom utökats med nya psykoaktiva substanser (NPS), ofta kallade nätdroger eftersom handeln som regel sker över nätet. De liknar etablerade droger både när det gäller den kemiska strukturen och hur de påverkar kroppen. Innan de har bedömts för narkotikaklassning – vilket kan ta ett år eller mer – kan de handlas öppet utan risk för rättsliga konsekvenser trots att farligheten är okänd. Hur kan detta vara möjligt?

År 2008 upptäcktes att växtbaserade rökmixar som såldes under namnet Spice hade tillsatser av syntetiska cannabinoider med liknande drogeffekt som tetrahydrocannabinol (THC), den psykoaktiva beståndsdelen i hampaväxten (Cannabis sativa). Substanserna förbjöds men ersattes snart av nya varianter. Så var katt och råtta-leken i gång.

Sedan dess har fler drogsubstanser och fler drogklasser kunnat säljas som NPS på grund av att de har små förändringar i den kemiska strukturen. Bland dessa ”designerdroger” finns även stimulantia, hallucinogener, opioider och bensodiazepiner. Under åren 2009–2021 rapporterade EU:s narkotikabyrå 791 nya drogsubstanser, varav många hittats i Sverige.

Det stora tillflödet av nya substanser har helt ritat om drogkartan och komplicerat arbetet för tull, polis och övriga rättsväsendet. Samtidigt har det blivit svårare för sjukvård och rättsväsende att utföra drogtester, eftersom testerna är anpassade till etablerade droger och inte förmår påvisa alla nya. Risken för upptäckt är därför liten.

Olika länder har valt olika strategier för att bemöta NPS-problemet. I Sverige utreds varje ny substans för sig allt eftersom de hittas. Andra länder, till exempel Norge, har valt att narkotikaklassa hela substansgrupper utifrån en gemensam kemisk grundstruktur och/eller verkningsmekanism, så kallad familjeklassning. Alla nya substanser som definitionen omfattar är därmed förbjudna. Nya Zeeland har gjort det möjligt att godkänna NPS förutsatt att användningen innebär liten risk för skada. Men eftersom det är förbjudet att utföra tester på djur eller människor är detta omöjligt att bevisa, och det har heller inte inkommit någon sådan ansökan.

I april 2015 uppmanade riksdagen regeringen att se över möjligheten att införa familjeklassning av narkotika i Sverige. Regeringen tillsatte en utredning ledd av en jurist. Förutsägbart nog präglades betänkandet, som presenterades 2017, av rättsliga principer och hänsynstaganden – och mindre av omtanke om folkhälsa eller vad som är möjligt ur vetenskaplig synvinkel. Som argument emot att införa familjeklassning angavs att det riskerade bli rättsosäkert och inte var förenligt med svensk rättstradition.

Att familjeklassning skulle vara rättsosäkert är tveksamt. Många av dagens läkemedel innehåller narkotikaklassade substanser, varför det är möjligt att göra undantag i enskilda fall. Såvitt är känt har dock inte en enda av de 791 NPS som rapporterats inom EU sedan 2009 varit föremål för ansökan som läkemedel eller för annat legitimt bruk.

Att familjeklassning strider mot svensk rättstradition är också tveksamt, eftersom NPS-problemet saknar motstycke (prejudikat) i historien. Sverige utnyttjar dessutom redan familjeklassning, genom ratificering av FN:s psykotropkonvention från 1971 som klassar alla THC-varianter som narkotika.

Detta blev aktuellt när en ny variant, kallad delta-8-THC till skillnad från den vanliga delta-9-THC, började säljas 2020. Under några månader noterades många delta-8-THC-positiva fall i Sverige varefter den försvann. Förklaringen är sannolikt att substansen gav utslag för cannabis i ett drogtest och att den redan var narkotikaklassad. I delstater i USA där delta-8-THC är oreglerad har användningen tvärtom ökat kraftigt.

Ett annat exempel där dagens långsamma reaktiva klassningssystem fallerade, men en familjeklassning sannolikt hade varit effektiv, gäller fentanyler, en grupp opioider med hög risk för dödsfall utan motgiftsbehandling. Fentanyler började säljas som NPS i Sverige 2014. Först fyra år senare försvann de från den öppna näthandeln efter att nätförsäljare blivit åtalade och senare dömda för grovt vållande till annans död. Då hade flera hundra mestadels yngre personer avlidit till följd av överdoser.

Sammanfattningsvis pekar erfarenheterna på att familjeklassning, eller något annat vetenskapligt baserat proaktivt klassningssystem, både kan hindra öppen näthandel med nya drogsubstanser och underlätta för rättsapparaten. Tillflödet av NPS fortsätter med i genomsnitt en ny substans i veckan. Det är därför hög tid att göra om och verklighetsanpassa det svenska klassningssystemet, eftersom bristerna med och konsekvenserna av dagens system är tydliga.