Bild: Getty images

Så tycker filosoferna

Gud existerar inte. Kön är en social konstruktion. Och det är troligare att det finns ett medvetande hos en katt än hos en nyfödd bebis. Det är några av beskeden från en världsunik opinionsundersökning bland filosofer.

Premium
Publicerad

Åtta av tio tandläkare rekommenderar Sensodyne mot ilningar i tänderna, enligt en helsidesannons i Tandläkartidningen. Det framgår inte vad tandläkarna grundar sin uppfattning på, eller ens vilka som blivit tillfrågade. Men budskapet är klart: Tandläkare är experter på tänder. Lita på deras gemensamma bedömning när det gäller tandkräm mot ilningar.

Filosofer är också experter, fast av ett annat slag. Hur ska man förhålla sig till opinionsläget bland dem? Kan man som lekman lita på att uppfattningar med brett stöd bland filosofer ger vägledning när det gäller viktiga saker som sanning och rättvisa?

Inte nödvändigtvis. I frågan om tandkräm går det alltid att ta till ett experiment – i bästa fall en dubbelblind kontrollerad randomiserad studie. Sådana metoder fungerar sällan för filosofer. Bland deras verktyg finns i stället tankeexperiment och logiska system för att analysera vilka slutsatser det går att dra från skilda utgångspunkter. Anhängare av olika filosofiska skolor är ofta oense, och deras sympatier för idéer och tankesätt verkar i vissa fall växla med tiden.

– Icke desto mindre har filosofer tänkt med betydande djup på vissa frågor. Ofta har de också lyckats tänka klart. Så det är åtminstone lärorikt att veta vilka åsikter filosofer tar på allvar, och vilka de avfärdar, säger David Chalmers, filosofiprofessor vid New York University i USA och världsledande medvetande­filosof.

Tillsammans med en kollega genomförde han redan år 2009 den första upplagan av världens största opinionsundersökning bland professionella filosofer, The Philpapers survey. I den ingick närmare två tusen filosofer vid ett hundratal institutioner kopplade till universitet främst i USA, Europa, Kanada och Australien. Deltagarna fick kryssa i ett eller flera svarsalternativ inom 30 områden, till exempel ”meningen med livet”. Dessutom fick de ange hur de trodde att andra filosofer tänkte i samma frågor.

– Där var svaren rejält felaktiga. Folk kunde underskatta hur populär en uppfattning var med 20 procent eller mer, säger David Chalmers.

Nu har han sammanställt resultat från en ny och ännu större studie där antalet frågor vuxit från trettio till hundra. De ursprungliga frågorna ingår, vilket gör det möjligt att spåra förskjutningar i opinionen.

– Mest slående är att icke-klassisk logik har blivit mycket mer populär, säger David Chalmers.

Sanningar på glidande skala

Enligt klassisk logik är ett påstående antingen sant eller falskt. Punkt slut. Inom olika varianter av icke-klassisk logik finns plats för ytterligare alternativ och tolkningar, till exempel att sanningen finns någonstans på en glidande skala.

Förskjutningen kan enligt David Chalmers bero på att inflytelserika filosofer har uttalat sig i frågan. Liksom de flesta branscher har filosofin sina influencers med lyhörda följare. Men det kan också finnas andra skäl.

– Kanske folk helt enkelt blivit less på gamla tankegångar och söker sig till nya idéer, säger han.

En annan trend är att tron på människans fria vilja har blivit mer populär. Jämfört med den första studien från 2009 valde en mindre andel svarsalternativet ”ingen fri vilja”. Men förändringen är relativt liten. Flertalet filosofer tänker sig att den fria viljan faktiskt är förenlig med en deterministisk värld, en ståndpunkt som kallas kompatibilism.

Något som knappt förändrats alls mellan mätningarna är tron på Gud. Två tredjedelar av filosoferna tar avstånd från Gud genom att kryssa i att de antingen lutar åt ateism eller accepterar ateismen helt. Inte helt oväntat har deltagare med expertis inom religionsfilosofi en avvikande mening. Bland dem är en klar majoritet troende.

Gustaf Arrhenius är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och vd för Institutet för framtidsstudier.
Bild: Institutet för framtidsstudier

En annan undergrupp som tydligt skiljer sig från mängden är filosofer med inriktning mot gender, ras och sexualitet. De är i stort sett helt överens om att både gender och ras är sociala fenomen. Bara en liten minoritet anser att biologi har med saken att göra. Bland filosofer i stort är stödet för sociala förklaringar lägre, ungefär 60 procent.

Hur begreppen används skiljer sig markant åt mellan olika länder. I USA:s folkräkning får alla medborgare fylla i vilken ras de anser sig tillhöra. I Sverige skulle det sannolikt upplevas som märkligt att samla in den typen av uppgifter för att till exempel ta reda på hur det politiska opinionsläget ser ut i någon specifik etnisk grupp.

Gender och ras

David Chalmers väljer för sin del att helgardera i de omstridda frågorna om gender och ras. Han lutar åt att även biologiska och individuella psykologiska förklaringar kan komma i fråga.

Det gör även Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och vd för Institutet för framtidsstudier.

– Gender är ett snårigt begrepp, säger han.

Svenska akademiens ordlista förklarar ”gender” som både biologiskt och socialt kön, medan gender på engelska ofta definieras som just den sociala konstruktionen av kön, det som på svenska brukar kallas genus.

Med det i åtanke kan det verka konstigt att förklara fenomenet med biologi. Så hur man svarar beror på hur man tolkar begreppen – en vanlig situation inom filosofin.

Även ordet ”ras” är som sagt ett kontroversiellt begrepp. Av tio tillfrågade filosofer vill fyra helt mönstra ut dagens raskategorier. Tre nöjer sig med att revidera dem, medan knappt en av tio tycker att de ska finnas kvar.

Frågorna om ras och gender fanns inte med i den första undersökningen, så det saknas data om eventuella trender. Men om enkäten gått ut till filosofer verksamma för hundra år sedan skulle resultaten förmodligen ha blivit annorlunda.

– Det går att hitta massor av rasistiska grejer hos gamla filosofer. Då skulle biologiska tolkningar säkert ha fått större stöd än nu. Det var ju så man tänkte då. Och samma sak med gender, säger Gustaf Arrhenius.

Filosofer tycker

Siffrorna visar andelen tillfrågade filosofer som antingen ”accepterar” eller ”lutar mot” de olika alternativen. De svarande har som regel kunnat välja flera alternativ vilket förklarar summor på över 100 procent.

Källa: PhilPapers Survey 2020

Andra medvetanden: Inom vilka grupper finns det medvetande?

  • Vuxna människor 95,1 %
  • Katter 88,6 %
  • Nyfödda bebisar 84,3 %
  • Fiskar 65,3 %
  • Framtidens AI 39,2 %
  • Flugor 34,5 %
  • Maskar 24,2 %
  • Växter 7,2 %
  • Partiklar 2,0 %
  • Dagens AI 3,4 %
  • Övrigt 4,7 %

Skulle du vilja vara odödlig?

  • Ja 44,9 %
  • Nej 41,3 %
  • Övrigt 13,7 %

Gender: Biologiskt, psykologiskt, socialt eller finns inte?

  • Biologiskt 29 %
  • Psykologiskt 21,5 %
  • Socialt 63,1%
  • Finns inte 4,2%
  • Övrigt 36%

Genderkategorier: Bör de bevaras, förändras eller elimineras?

  • Bevara 20,4 %
  • Förändra 50,9 %
  • Eliminera 16,3 %
  • Övrigt 18,5 %

Ras: Biologisk, social eller finns inte?

  • Biologisk 18,7 %
  • Social 63,4 %
  • Finns inte 15,0 %
  • Övrigt 24,3 %

Genförändring av människor: Bör det vara tillåtet eller otillåtet?

  • Tillåtet 64,2 %
  • Otillåtet 19,4 %
  • Övrigt 16,3 %

Att äta djur och djurprodukter: Är det okej att äta djur/djurprodukter under normala omständigheter?

  • Blandätare (ja/ja) 48,0 %
  • Vegetarian (nej/ja) 26,5 %
  • Vegan (nej/nej) 18,4 %
  • Annat 9,9 %

Tidsresor: Är de metafysiskt möjliga eller omöjliga?

  • Metafysiskt möjliga 42,3 %
  • Metafysiskt omöjliga 41,0 %
  • Övrigt 16,7 %

Meningen med livet: Är den subjektiv, objektiv eller existerar den inte?

  • Subjektiv 33,0 %
  • Objektiv 32,1 %
  • Existerar inte 16,1 %
  • Övrigt 29,1 %

Politik: Kapitalism eller socialism?

  • Kapitalism 29,5 %
  • Socialism 53 %
  • Övrigt 25,2 %

Meningen med livet

Var tid har sin filosofi. Gustaf Arrhenius tycker att en viktig poäng med den nya opinionsundersökningen – som egentligen är sociologisk snarare än filosofisk – är att den ger vanligt folk möjlighet att jämföra sig med proffsen. Det öppnar för intressanta diskussioner. Och samma slags jämförelser kan vara intressanta även för filosoferna själva.

Gustaf Arrhenius forskar bland annat om hur vi som lever i dag bör ta hänsyn till framtida generationer i olika beslut. Inom sina specialområden moralfilosofi och politisk filosofi har han väl genomtänkta åsikter. Där var det lätt att hitta lämpliga svarsalternativ. Frågan om meningen med livet var också lätt.

– Jag valde subjektiv. Man skapar sin egen mening helt enkelt. Det svaret var rätt självklart för mig.

Filosofkollektivet som helhet är däremot splittrat. En tredje­del håller med om att man själv skapar meningen med sitt liv. En lika stor andel menar att livet har mening oavsett hur man själv tänker. Och en sjättedel tycker att livet inte har någon mening alls.

Vem som helst kan resonera om livets mening. Det kräver inga expertkunskaper. Men inom filosofin finns långt utvecklade specialområden proppfulla med facktermer och komplicerat tankegods. Ingen kan vara expert på allt.

Gustaf Arrhenius körde fast i enkäten när han kom till rubriken ”metafilosofi”. Svarsalternativen var ”naturalism” eller ”icke-naturalism”.

– Det handlar om hur man filosoferar om filosofi, men jag förstod ärligt talat inte svarsalternativen.

Han började läsa på men blev upptagen av något annat och kom av sig. Så hans svar finns inte med i studien. Även filosofer upptäcker ibland att deras föresatser och handlingar går åt olika håll.

En av sammanlagt 34 filosofer verksamma i Sverige som faktiskt fyllde i hela enkäten är Jakob Werkmäster, lärare i moralfilosofi vid Lunds universitet och för tillfället pappaledig med fyra månader gamla Elliot.

– Det tog ungefär en halvtimme, säger han.

Han beskriver sig själv som moralisk realist, vilket betyder att han anser att det finns fakta i moraliska frågor – inte bara tycke och smak.

– Det finns handlingar som är helt fel oberoende av vad vi tycker och tänker om dem. Som att sparka på en katt för sitt nöjes skull.

De moraliska realisterna har medvind i opinionen. Jämfört med den förra mätningen har deras andel ökat en aning till närmare 60 procent.

Filosofi och medvetandet

Moraliska frågor är tätt sammanflätade med teorier om medvetandet. Uppfattningen att det är grymt att sparka på en katt grundar sig på att den är medveten och därmed kan uppleva smärta. Att sparka på en dator är något annat. Dålig ekonomi kanske. Slöseri med resurser. Men inte grymt – såvida man inte tror att datorn har ett medvetande. En avgörande fråga blir var gränsen går för vilka varelser som är medvetna.

David Chalmers, som drog i gång de filosofiska opinionsmätningarna, är mest känd som medvetandefilosof. Han har myntat begreppet the hard problem – frågan om hur det kommer sig att medvetandet över huvud taget existerar. Fysikernas beskrivning av materien – inklusive våra hjärnor – handlar enbart om objektivt mätbara egenskaper. Ändå kan vi känna doften av en ros, en fullständigt subjektiv upplevelse. Hur går det ihop?

Den senaste opinionsmätningen innehåller en rad frågor om medvetandet. Det visar sig att sex av tio filosofer i likhet med David Chalmers tar the hard problem på allvar. De menar alltså att det behövs något mer än bara objektivt mätbara data om nervsystemet för att förklara hur ett medvetande uppstår. Men tre av tio tycker inte att det finns något hard problem i frågan om medvetandet. Om de har rätt är utsikterna goda för att helt vanlig naturvetenskap så småningom knäcker medvetandets gåta.

Något överraskande beskriver sig hela 7,5 procent av de tillfrågade filosoferna som panpsykister. Det betyder att de anser att det finns medvetande i allting, att medvetande är en inneboende egenskap i världsalltet. För många naturvetare är det en radikal tanke. Panpsykister spekulerar i att till och med materiens minsta byggstenar har någon primitiv form av medvetande.

Panpsykismens popularitet har växlat genom tiderna ända sedan de gamla grekernas tid. Under det senaste seklet har den varit nära på utrotningshotad. Nu ser det alltså ut som att den har återhämtat sig och fått ett visst fäste i den filosofiska opinionen.

Alla som inte är panpsykister har anledning att grubbla över var de drar gränsen mellan vilka organismer eller system som har ett medvetande, och vilka som inte har det. En sådan fråga ingår i enkäten.

Bara ett par filosofer tvivlar på att andra vuxna människor är medvetna. Sedan ökar tvivlet när frågan går vidare till att gälla katter, fiskar, flugor och ännu enklare varelser. Enligt de tillfrågade filosoferna är det troligare att det finns ett medvetande hos en vuxen katt än hos en nyfödd bebis.

Jakob Werkmäster är lärare i moralfilosofi vid Lunds universitet.
Bild: Lunds universitet

– Det skulle jag nog hålla med om, säger Jakob Werkmäster.

Under vårt telefonsamtal hörs sonen Elliot jollra i bakgrunden. Det låter som att han vill ha lite mer av sin pappas uppmärksamhet.

– Men nu är Elliot fyra månader, så han är i kapp en vuxen katt. Definitivt, säger Jakob Werkmäster.

David Chalmers tycker att filosofernas besked om medvetandet hos katter och bebisar är intressant och lite överraskande. Hans tolkning är att folk anser att medvetandet utvecklas gradvis.

– Jag skulle vara mycket förvånad om stödet låg kvar på samma nivå om frågan hade gällt en sex månaders bebis i stället för en nyfödd, säger han.

I framtida enkäter planerar han att föra in nya frågor och bredda urvalet av tillfrågade filosofer.

– Vi skulle vilja vidga oss till fler filosofer utanför västvärlden – Asien, Afrika – liksom andra traditioner, till exempel kontinental filosofi.

Den kontinentala filosofin har sin tyngdpunkt i Frankrike och Tyskland. Den inbegriper en mängd inriktningar som idealism, fenomenologi och existentialism.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Hittills har filosoferna i studien mest kommit från den så kallade analytiska traditionen, som ligger nära naturvetenskapen och är stark i till exempel Storbritannien, USA och de nordiska länderna. Analytiska filosofer gillar att analysera språkets logik och att formulera sina tankar på ett sätt som ibland påminner om matematiska ekvationer. David Chalmers och hans medarbetare har också valt att enbart rikta sina frågor till filosofer knutna till universitet. En sådan regel skulle ha uteslutit historiska tungviktare som Sokrates och Spinoza.

– Självklart har det genom historien funnits riktigt bra filosofer som inte varit anställda på något universitet. Vi var helt enkelt tvungna att avgränsa gruppen på något sätt, säger David Chalmers.

Hans undersökning är alltså relevant främst för den som vill veta hur västerländska filosofer inom den analytiska traditionen tänker just nu. Men vet filosoferna verkligen vad de pratar om? Finns det över huvud taget någon filosofisk kunskap? Det är en filosofisk fråga i sig – som filosoferna själva har besvarat i enkäten. En klar majoritet säger att det finns mycket. Var tredje säger att det finns litegrann, medan en liten minoritet – 3,6 procent – anser att det inte finns någon filosofisk kunskap alls.

– Mitt svar är litegrann. Vi har definitivt mindre kunskap än vad som finns inom naturvetenskapen. På sätt och vis är det väntat eftersom filosofin är fältet för frågor som naturvetenskapen inte rår på, säger David Chalmers.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Den gamle greken Platon var för sin del övertygad om att filosofer har en unik och överlägsen kompetens. I dialogsamlingen Staten argumenterar han för att endast filosofer ska ha rätt att skriva lagar. Förmodligen har synen på filosofernas roll i samhället förändrats sedan dess, även om det saknas data i form av opinionsundersökningar med frågor om Platons ”filosofikungar”.

De opinionsmätningar bland filosofer som hittills har gjorts belyser bara ett kort ögonblick av filosofins långa historia. Trots det kan resultaten vara nog så intressanta.

Filosofer käbblar ständigt med varandra om idéer i tal och skrift. En viktig fråga handlar om vilka idéer som är värda att ta på allvar. Emellanåt hörs argument i stil med att ”det där tror ingen på längre, så den ståndpunkten behöver jag inte ta upp”.

– Ofta har filosofer fel om sådana saker, säger David Chalmers.

Han tror att opinionsmätningarna också kommer att bli värdefulla för historiker långt in i framtiden.

– De kommer att resonera om vilka filosofiska uppfattningar som var populära i början av 2000-talet. Vi har tagit fram data åt dem. Jag hoppas att det hjälper dem att göra bättre analyser, säger David Chalmers.

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor