Sommaren kom med ett extremväder

Publicerad
Jonas Mattsson är chefredaktör för Forskning & Framsteg
Bild: Martin Stenmark

Det var ett uppvaknande när regnet öste ner över västra Tyskland och Belgien i juli förra året, det får jag erkänna. Vittnesmål från människor som klamrat sig fast vid lyktstolpar i väntan på undsättning gjorde att det extremväder som känts avlägset nu kom inpå huden.

Ännu mer påtagligt blev det månaden efter, när källarna översvämmades i södra Stockholm. Och i Gävle räddade husägare sina tillhörigheter från det stigande källarvattnet. Några dagar senare fick jag vända på en byväg vid Siljan, då vattenflödena fått en bro att kollapsa.

Visst har vi haft översvämningar förr, men vädrets svängningar blir allt mer extrema. Det var ett av budskapen i IPCC:s delrapport om klimatförändringarnas naturvetenskapliga grund. Rapporten kom samma sommar som vattnet forsade fram över nordvästra Europa, och även Kina, Indien och Japan drabbades av översvämningar.

När det här skrivs har IPCC:s andra delrapport inte publicerats ännu. Temat för den är effekter, anpassning och sårbarhet. Det ska bli intressant att se vad FN:s klimatpanel skriver om utmaningarna som extremvädret skapar.

Utvecklingen mot allt extremare väder ställer nya krav på hur samhället planeras och byggs. I en forskarkommentar efterlyser naturgeografen Anders Brandt ett kunskapslyft. Geografikompetens krävs för att förutse hur nya vädermönster påverkar våra samhällen. Han ger sig även in i debatten om strandskydd. Utan en strandskyddslagstiftning riskerar vi att få ännu fler byggnader på platser som kan översvämmas, argumenterar han.

Även om vi är på efterkälken görs ändå en del. I F&F 2/2022 besöker vetenskapsjournalisten Marie Granmar Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Området ligger på gammal sjöbotten och Husarviken sticker in som ett vasst spjut intill de nybyggda, exklusiva lägenhetshusen. Det byggs fortfarande i området som ligger centralt men ändå naturnära. Utöver de kvaliteterna så är Norra Djurgårdsstaden attraktiv genom att stadsdelen redan från början planerats för att klara stora vattenmängder.

Extremvädret är inte bara blött. Torka och skogsbränder är andra änden av spektrumet. Marie Granmar och infografikern Johan Jarnestad visar pedagogiskt hur man både som husägare och samhällsplanerare kan förebygga de skador som extremväder av olika slag kan orsaka.

Forskning & Framsteg 2/2022 är det sista numret med nuvarande form. Inför nummer 3/2022 ser vi över typografi, färger och till viss del också strukturen på tidningen. Även vår webb, fof.se, får sig en formmässig översyn i samband med att vi byter till en modernare teknisk plattform. Vi kommer även att introducera en inloggning på sajten. För dig som redan prenumererar på den tryckta tidningen ingår inloggningen – och det går så klart även att prenumerera enbart digitalt. God läsning!

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor