I Togo byggs labb av lego

Vi befinner oss på ett stort universitetscampus västafrikanska Togos huvudstad Lomé. Landet är ett av världens fattigaste och labbet som Milohum Mikesokpo Dzagli och hans team arbetar i är enkelt. Fokus ligger på ljusanalys, spektrometri, för att undersöka olika egenskaper, föroreningar och annat i exempelvis växtdelar och livsmedel.

– Merparten av den forskning vi bedriver här berör Togo. Vi studerar till exempel lokala växter som medicinalplantor. Syftet är att kunna tillämpa forskningen lokalt, berättar Milohum Mikesokpo Dzagli, docent i bioteknik vid Université de Lomé.

I ett hörn står en UV-spektrometer. Invid ett antal provburkar med olika vätskor står ett så kallat Raman-spektroskop, som med hjälp av energiförluster när fotoner sprids kan ge information om de molekyler som ljuset riktas mot.

– Vi har använt Raman-instrumentet bland annat för att studera oljor härifrån marknaden, säger Dzagli.

Behoven är betydande. Togo saknar kontrollstandarder och -rutiner för livsmedel och många andra produkter. På vägarna utanför huvudstaden säljer fattiga familjer bensin i PET-flaskor från enkla trästånd. Vid utomhusmarknaden Akodéssewa säljs djurdelar – apskallar, döda småfåglar, ödlor och annat – för användning i olika traditionella preparat och ritualer, inklusive den beryktade voodoo-magin.

Bakgrunden till biotekniklabbet vid Université de Lomé är ett samarbete mellan Sverige och ett flertal länder i Västafrika, samt Kenya och Sri Lanka. Genom nätverket AFSIN (African spectral imaging network) utvecklas och delas resurser inom bioteknisk, kemisk och fysisk forskning. AFSIN koordineras från Elfenbenskusten, där det grundades för strax över tio år sedan av den ivorianske forskaren Jérémie Zoueu och hans svenske kollega Mikkel Brydegaard.

– Det handlar om kapacitetsuppbyggnad, att bygga upp kunskaper på den afrikanska kontinenten och ge fysiker och andra bra träning, berättar Mikkel Brydegaard, som till vardags är universitetslektor i fysik vid Lunds universitet.

Förhoppningen är att skapa ringar på vattnet, där forskare vid universitet på olika håll i exempelvis Västafrika får utrustning och utbildning för att i sin tur kunna fostra nya generationer afrikanska forskare.

Ett hinder i många utvecklingsländer är bristande tillgång till avancerad utrustning – som i sin tur ofta är extremt dyr. Därför arbetar Mikkel Brydegaard och hans kollegor med att tillverka laboratorieinstrument med billiga och enkla komponenter. Ett exempel är en så kallad goniometer byggd av Lego technic-bitar, som togs fram på en AFSIN-workshop i Ghana 2019.

– Den har ett antal servomotorer med axlar som sitter inuti varandra och som gör att man kan snurra på olika saker. Bland annat kan man ändra på polarisationen och spridningsvinkeln samt rotera provet i alla riktningar, berättar Mikkel Brydegaard.

I dag står ett exemplar av det fiffiga legoinstrumentet i Milohum Mikesokpo Dzaglis labb i Togo, där det kommer till flitig användning. Instrumentet kan ta drygt tio miljoner unika multispektrala bilder av ett biologiskt prov, och ger därför stor frihet inom ett flertal optiska discipliner. Komplexiteten skulle göra det ytterst kostsamt och krångligt att bygga med konventionell labbutrustning.

– Vi har använt ett Raspberry Pi-system för kontrollen. Just nu har vi monterat delar för att kunna studera reflektans, med en kamera baktill som vi kan använda för mikroskopi, berättar docent Dzagli.

En Raspberry Pi är en sorts liten dator som utvecklats av välgörenhetsstiftelsen Raspberry Pi Foundation i Storbritannien, just med syfte att göra avancerad datorteknik tillgänglig i enkla miljöer. I Sverige har den annars blivit populär som speldator för gamla klassiska tv-spel såsom 8-bit Nintendo.

Inte minst tack vare AFSIN och den förbättrade tillgången till enklare forskningsutrustning kan man i dag skriva mastersuppsatser och till och med doktorsavhandlingar inom allt fler tekniska vetenskaper på plats vid Université de Lomé.

– Jag tror det är bättre i dag än tidigare, när man åkte mer till Europa, säger Milohum Mikesokpo Dzagli.

Själv tillbringade han en längre period som gästforskare först i rumänska Cluj-Napoca, sedan i italienska Trieste. Han gjorde dock sin avhandling på plats i Togo, i samarbete med Triestebaserade Centret för teoretisk fysik, ICTP.

Exemplet inspirerar Dzaglis studenter. Inför sin masterexamen inom konduktionskemi ska Anani Donkata ta reda på huruvida det går att biologiskt syntetisera nanopartiklar av zinkoxid från malört för att framställa biologiska bekämpningsmedel.

– Målet är att bli forskare! säger han entusiastiskt.

Verksamheten genom AFSIN stöds av International science programme, baserat vid Uppsala universitet, som förmedlar Sidabistånd till forskning och högre utbildning i utvecklingsländer.

Utöver att bygga upp infrastruktur och utbildningsresurser syftar verksamheten också till att föra forskningen närmare det lokala sammanhanget. Aspirerande afrikanska forskare som har skrivit avhandlingar eller gästforskat vid exempelvis CERN eller någon annan partikelaccelerator har annars inte fått något stöd eller utbyte alls när de kommit tillbaka till Afrika, som helt saknar sådana installationer.

– Samtidigt sysslar knappt någon i Europa med att bota sjukdomar på kakao eller andra tropiska grödor. Men om man får både kunskapen och verktygen att attackera lokala problem kanske man också får bättre support på plats. Det är i alla fall tanken, säger Mikkel Brydegaard.