Från Camus till Crispr

1 | Vad är Apan & filosofen?

– Det är en bok som har ambitionen att spegla humaniora och naturvetenskap i varandra, på ett sätt som inte är antagonistiskt utan kompletterande. I och med att jag är naturvetenskaplig forskare så försöker jag hitta naturvetenskapliga förklaringar. När jag började söka mig till filosofin fann jag många intressanta skärningspunkter. Ibland har filosofin och natur­vetenskapen helt olika perspektiv, vilket kan ge oss en bättre förståelse för olika frågor. Även när filosofin inte ger oss svar så kan den ge en djupare förståelse för vad det är vi diskuterar, och kanske hjälpa oss att formulera frågan bättre.

2 | Hur upplever du den antagonism som du nämner?

– Det finns stereotypa bilder av hur forskare inom de här olika fälten ser ut, vad de forskar om, hur de forskar. Men inom forskningen har man frångått det rätt så mycket. Kognitionsvetare jobbar med både naturvetenskap och filosofi, till exempel när det rör sig om medvetandet. Ancient dna-teknologin används för att besvara historiska frågor och man studerar iskärnor och trädringar för att ge en bild av hur ekonomiska cykler kunde te sig på medeltiden. Men i allmänhetens uppfattning tror jag att det fortfarande finns de här schablonbilderna av hur en humanist är och hur en naturvetare är.

3 | Låt oss utgå från lite schablonbilder ändå: Vad bör en humanist fördjupa sig i inom biologi för att förstå världen bättre?

– Det jag tänker är att genteknologin har gått framåt väldigt mycket de senaste 20–30 åren. Nu har vi tekniska möjligheter att göra saker som kan förändra mänskligheten. Även om det finns lagar som sätter gränser för hur tekniken tillämpas så är det ändå bra att veta att den finns. Det är lite som om någon skulle uppfinna kärnvapen utan att folk var intresserade av det. Att ha en grundförståelse för genteknologi och evolution är viktigt för alla som lever i ett samhälle.

– Jag var på ett radioprogram med en person som doktorerade inom moralfilosofi och då tog jag upp de evolutionära aspekterna på hur moralen har uppkommit som en instinkt i människan, på grund av att den har inneburit en överlevnadsfördel. Hon var helt blank, helt oförstående inför detta och tyckte att det var en märklig sak att säga, för alla vet ju att moralfilosofi är Immanuel Kant och så vidare. Men jag tror att om man läser på om hur människans moraliska instinkter har selekterats fram under evolutionen, så ger det en tydligare bild av frågorna man ställer inom moralfilosofin också. Då förstår man bättre vad Kant försökte göra när han utvecklade pliktetiken.

4 | Om vi vänder på det och tar en schablonartad naturvetare som aldrig läst filosofi, var bör hen börja?

– Antiken, alltid. Sen jobbar du dig framåt. Filosofin hjälper dig att tänka mycket klarare. Dels kring livet, men också kring ditt arbete. Jag kan tänka klarare kring vad jag håller på med. Vad vill jag åstadkomma, vad är det för frågor jag vill besvara och hur spelar de roll i ett större perspektiv? När man som forskare fokuserar på en väldigt liten detalj blir den detaljen väldigt stor. Då hjälper filosofin en att zooma ut och se vad det egentligen är man håller på med och fråga sig vad det man gör spelar för roll i ett större sammanhang.