Krympt hjärna – även efter lindrig covid-19

Hjärnavbildning visar minskad hjärnvolym efter genomgången covid-sjukdom – även hos de som inte varit allvarligt sjuka.

Publicerad

Minskningen i hjärnvolym sågs i delar av hjärnan som kopplas till lukt och händelseminne.
Bild: Getty images

I en stor studie, publicerad i Nature, jämförde brittiska forskare hjärnan hos sammanlagt 785 personer som gjort magnetkameraundersökning innan och under pandemin. I mellantiden hade 401 av dem haft covid-19. När de skannades andra gången hade i genomsnitt 141 dagar passerat sedan de testade positivt.

Hos de som hade haft covid-19 sågs en liten minskning i hjärnvolym i delar som kopplas till lukt och händelseminne, jämfört med de som klarat sig från sjukdomen. Skillnaden kvarstod även när de 15 personer som behövt sjukhusvård togs bort.

Ida Blystad är neuroradiolog och överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, samt forskare vid Centrum för medicinsk bildvetenskap vid Linköpings universitet. Hon tycker att studien är välgjord.

– Styrkan är att de har många deltagare och att man har bilder både före och efter genomgången sjukdom, säger hon.

Patientmaterialet hämtades från den biomedicinska databasen UK Biobank som omfattar data från 500 000 personer.

Mindre hjärnvävnad efter covid-19

Skillnaderna i hjärnvolym mellan grupperna var måttlig: hos de som haft covid-19 var förlusten av hjärnvävnad i genomsnitt 0,7 procent större i de delar som hanterar lukt, jämfört med de som inte haft covid-19.

Ida Blystad är neuroradiolog, överläkare och forskare.

– Dessa förändringar är så subtila att vi radiologer inte kan se dem med blotta ögat, utan forskarna har med algoritmer beräknat storleken, och skillnaden syns när grupperna jämförs, säger Ida Blystad.

Minskningen kan jämföras med en genomsnittlig, normal förlust av hjärnvolym på 0,2 procent årligen i medelåldern, och 0,3 procent för äldre.

Enligt Ida Blystad stämmer resultaten med vad som tidigare rapporterats i mindre studier.

En svaghet med den brittiska studien är dock att den bara ger en ögonblicksbild.

– Det går inte utifrån denna studie att säga något om huruvida hjärnan återhämtar sig över tid. Dessutom fanns det inte tillgång till kliniska data om patienternas lukt- och smakförmåga, säger Ida Blystad.

Akut sjukdom ger annan hjärnpåverkan

Hjärnan påverkas på olika sätt under det akuta skedet och efter sjukdomen. En forskargrupp vid Karolinska institutet var tidigt ute och beskrev hur de gått igenom hjärnbilder som tagits under perioden mars till maj 2020. Då avbildades 185 patienter med pågående covid-19, antingen med datortomografi eller med magnetkamera. Här sågs exempelvis förändringar av luktbulben, den del som hanterar doft. Dessa resultat presenterades i Radiology.

– Avbildning under sjukdomens akuta skede visade på en rad olika förändringar i hjärnan. Dessa data kompletteras nu av den brittiska studien, säger Ida Blystad. 

Kvarstående men utan svår sjukdom

Frågan är vad de observerade hjärnförändringarna betyder. I Nature-studien ansåg sig forskarna kunna koppla dem till nedsatt kognitiv funktion. I en studie publicerad i BMJ Open har Ida Blystads egen forskargrupp avbildat hjärnorna hos 35 patienter som fyra månader efter genomgången covid-19 hade symtom som påverkade vardagslivet. Hos 25 av dem uppvisade hjärnan strukturella förändringar jämfört med hur det normalt ser ut. Vid kognitiva tester hade 16 deltagare också försämrad funktion, varav tio allvarligt nedsatt kognitiv förmåga. På liknande vis som i Nature-studien behövde man inte ha haft svår sjukdom för att drabbas av kvarvarande symtom.

– Fynden i vår studie indikerar att infektionen i sig och inte allvarlighetsgraden påverkar utfallet vid uppföljning, säger Ida Blystad.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Ny studie ska undersöka hjärntrötthet

Ida Blystad och kollegorna vid Linköpings universitet har nya studier i sikte. 

– Det är många som vittnar om hjärntrötthet efter covid-19 och det är något som vi ligger i startgroparna för att studera vidare, säger hon.

I ett tvärvetenskapligt projekt, lett av Kristin Zeiler, professor i bioetik vid Linköpings universitet, samarbetar forskare inom medicinens filosofi och etik, sociologi, neurovetenskap, rehabiliteringsmedicin och neuroradiologi. 70 personer ska ingå i studien, varav hälften med post-covid-symtom.

– Hjärntrötthet efter covid-19 är ett nytt sjukdomstillstånd som drabbar vissa av de patienter som haft sjukdomen, men inte alla. För att skapa bättre förståelse för tillståndet – som är en brådskande hälsoutmaning – tror vi att detta unikt tvärvetenskapliga angreppssätt är viktigt, säger Ida Blystad.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor