Så hanterar europeiska städer överturism

Från knappt 700 miljoner till 1,5 miljarder turistresor per år. Så mycket ökade den internationella turismen från millennieskiftet till och med år 2019. Under coronapandemin slog turismen bottenrekord, och hade ännu inte återhämtat sig i januari år 2022 . Siffrorna kommer från FN:s fackorgan UNWTO, World Tourism Organisation, som också visar att lokalbor ser både bra och dåliga sidor med turismen.

I en pågående studie undersöker svenska forskare relationen mellan invånare och besökare. Studien bygger på intervjuer med kommuner, medborgaraktivister och aktörer inom turismnäringen i Stockholm, Köpenhamn, Barcelona, Berlin och Amsterdam mellan år 2020 och 2022.

F&F ställer fem frågor till Cecilia Cassinger, docent i strategisk kommunikation vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

1 | Ni använder begreppet överturism. Vad innebär det?

– Att upplevelsen av en plats påverkas negativt för både invånare och besökare, till exempel på grund av trängsel och överutnyttjandet av allmänna resurser. Men begreppet är svårdefinierat och dessutom kulturellt betingat, exempelvis då upplevelsen av trängsel kan skilja sig åt mellan olika länder.

2 | Vad är problemen med överturism mer konkret?

– Det orsakar till exempel slitage på kollektivtrafik och vägar. Personer kan tvingas flytta när företag köper kommunala bostadshus, höjer hyrorna och hyr ut bostäderna till turister. Att hyra en ”vanlig lägenhet” är populärt i dag, särskilt bland yngre turister, då den nya urbana turismen vurmar för känslan av att få vara en lokalbo.

– Bostadsområden som inte är förberedda för turister kan få problem, särskilt om kommunen inte bidrar med extra resurser. Ett återkommande tema i intervjuerna är frågan om sophantering, som att turister lämnar sopor utanför dörren eller på gatan. Eller att de dricker alkohol, kissar utomhus och spelar hög musik på nätterna i områden där folk ska upp och jobba nästa dag.

– I nästan alla städerna finns uppfattningen att turismintäkterna inte kommer lokalbefolkningen till godo. I stället upplever de att pengarna går till stora internationella näringsidkare och turistföretag som äger restauranger och butiker där turister ofta rör sig – trots att de säger sig vilja ha en mer ”autentisk” upplevelse.

– Invånare i ett kvarter i Barcelona berättade exempelvis att det dök upp fler snabbmatsrestauranger och souvenirbutiker när internationella företag köpte upp bostadshus och hyrde ut lägenheterna till turister. De upplevde att det begränsade utbudet och urholkade vardagslivet.

3 | Vad görs för att lösa problemen?

– Ett exempel är från Amsterdams Red Light District. Det framställs som ett hedonistiskt tillhåll med drogförsäljning och nakna kvinnor som dansar i fönster, men mitt i allt detta bor även vanliga barnfamiljer. Invånarna och staden har därför tagit fram kampanjen We Live Here. Den bygger på utomhusreklam med bilder på personer som bor i området, vad de heter och var de jobbar, och som ber besökare att uppföra sig drägligt.

– Ett annat exempel rör Parc Güell i Barcelona. Där måste besökare betala en inträdesavgift till parken, medan personer som bor i det närliggande kvarteret går gratis med sitt lokala bibliotekskort.

– Barcelonas politiska styre har lovat att få bukt med överturismen. Staden marknadsförs nu på ett annat sätt, man satsar på evenemang och aktiviteter som även intresserar lokalinvånare, och har begränsat utbudet riktat till turister – till exempel antalet souvenirbutiker i ett område.

4 | I pressreleasen där ni vill väcka intresse för projektet nämns inte Stockholm. Varför?

– Stockholm har inte lika utbredda problem med överturism som de andra städerna i studien. Turismen är fortfarande säsongsbunden, och under vinterhalvåret kommer inte så många internationella turister som kommunen skulle önska.

– Men medborgaraktivister har uppmärksammat oss på problem i exempelvis Gamla Stan under både sommar och vinter, och att kommunen inte tillför extra resurser för att hantera saker som uppsättning av julbelysning och renhållning trots ett stort tryck från besökarna.

5 | Vad ska semestersugna svenskar tänka på inför sommaren?

– Att försöka resa så miljövänligt som möjligt, stanna på samma plats längre tid och utforska andra saker än det självklara turistutbudet. Bete er mot lokalborna som ni skulle bete er mot era grannar hemma.

Studien är en del av det pågående forskningsprojektet Urban turismutveckling i förnyelse: hantera hållbarhet i tilltagande turismflöden.