Bildning och punk i bibblan

Biblioteket i Farsta gymnasium var ett bra tillhåll för oss som gärna diskuterade och drömde oss genom rasterna. En dag när vi på måfå plockade böcker ur hyllorna fastande blicken på titeln Tyst vår. Att Rachel Carsons bok var en klassiker med nära tre decennier på nacken redan då hade vi en ganska vag uppfattning om, men vi snappade upp budskapet om hur människan skadar den natur som vi är så beroende av. Efter det dröjde det inte länge innan vi döpt vårt svartsynta punkband till Tyst vår.

I somras påmindes jag om boken när jag städade ur en gammal ladugård och hittade en flaska DDT-baserad Toxidol, som jag lämnade in på återvinningscentralen. Och lagom till bokens 60-årsjubileum i år har förlaget Volante gett ut Tyst vår i sin klassikerserie. I F&F 7/2022 skriver Marie Alpman om vad hon tänker sig att Rachel Carson hade skrivit om boken kommit i dag och inte 1962.

Om skolbibliotekens roll skriver företagsekonomen och biblioteks­forskaren Pamela Schultz Nybacka . Hon påpekar att avsaknaden av bibliotek i många skolor inte bara är ett brott mot skollagen, utan att bristen även kan utgöra ett hot mot demokratin. Pamela Schultz Nybacka menar att skolbiblioteken inte kan reduceras till en pedagogisk resurs, utan behövs för bildningen – detta svårfångade begrepp som Ellen Key formulerade så elegant: ”Bildning är icke vad vi lärt utan vad vi hava kvar när vi glömt allt vi lärt.”

Bildning kan ses som en orienteringsförmåga bortom den mer instrumentella inlärningen – en bred bas som ger förmågan att bedöma, känna igen sammanhang, dra slutsatser, ta ställning och avgöra vad som går att lita på och inte. Bildningsbegreppet har med tiden kommit att förknippas alltmer med humaniora, men bör täcka hela det mänskliga kunskapsspektrat. Precis som Forskning & Framsteg vill spänna över allt från naturvetenskap till humaniora.

För allt hänger ju ihop – som när en marinbiologs bok om hur bekämpningsmedel tystar naturen en gång inspirerade till högljudd musik.

God läsning!