”Brist på skolbibliotek kan hota demokratin”

Pamela Schultz Nybacka

Bara knappt fyra av tio skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Det är ett brott mot skollagen och ett hot mot demokratin, skriver Pamela Schultz Nybacka, universitetslektor som arbetar med Bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola.

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Skollagen kräver att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek och det finns en mängd samlade forskningsstudier om skolbibliotekens goda effekter på elevernas lärande och resultat, oavsett deras socioekonomiska bakgrund. Trots vad både lagtext och forskning säger så råder det fortfarande stor brist på skolbibliotek i Sverige och de politiska satsningarna uteblir.

I dag har knappt fyra av tio skolelever tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat med minst en halvtidstjänst, enligt rapporten Biblioteksdöden, utgiven av Lärarstiftelsen i april 2022. Bäst tillgång till skolbibliotek har gymnasister i kommunala skolor (cirka 80 procent), medan endast en tredjedel bland kommunala grundskoleelever har motsvarande tillgång. Inom fristående skolor är gymnasisternas och grundskoleelevernas tillgång till skolbibliotek försvinnande låg (15 procent respektive 18 procent). Kort sagt, den lagstadgade likvärdigheten i utbildningen existerar inte på detta område.

Skolbibliotek
Skolbibliotekets funktion handlar om både utbildning och bildning, skriver Pamela Schultz Nybacka.
Bild: Klaus Vedfelt, Getty images

Vad är då ett skolbibliotek och varför behövs det? Skolbiblioteket har ett pedagogiskt uppdrag att arbeta med läsning och läsfrämjande, språkutveckling, medie- och informationskunnighet, i vilket man också inkluderar källkritik och källtillit. Det är grundläggande färdigheter som behövs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen enligt skolans läroplaner. Därför är det också avgörande att skollagen efterlevs när det gäller elevernas tillgång till skolbibliotek.

Bildning och utbildning

Skolbibliotekets funktion handlar om både utbildning och bildning. Å ena sidan vetter skolbiblioteken åt lärande och undervisning. Redan när det moderna biblioteksväsendet formades år 1911, tack vare Valfrid Palmgrens betänkande Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjandet af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, ansåg man att skolbiblioteken utgör ett viktigt komplement till skolan. Å andra sidan vetter skolbiblioteken åt kultur och samhälle. Skolbiblioteket lyder under bibliotekslagen, som ställer krav på att biblioteksväsendet ska finnas tillgänglig för alla. Biblioteken ska ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” och ”främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt”. Biblioteken har också ett lagstadgat ansvar för särskilda prioriterade grupper: människor med funktionsnedsättning och andra modersmål än svenska, samt våra fem nationella minoriteter (samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar) och deras respektive språk. Genom bibliotekslagen har skolbiblioteken på så sätt ett bredare uppdrag utöver utbildningen: bildning med ett annat ord.

Fastän skolbiblioteket har en sammansatt funktion i skolan sorteras det i skollagen under ”lokaler och utrustning”, och betraktas i praktiken som en administrativ stödfunktion i nivå med skolans vaktmästeri. En satsning på skolbibliotek framstår tyvärr som en svidande minuspost i budgeten för skolledare med pressad ekonomi.

Mer än pedagogisk resurs

För att rättfärdiga skolbibliotekens existens har det blivit vanligt att kalla det en ”pedagogisk resurs” för elever och lärare. Ur detta perspektiv är skolbiblioteken underordnade och passiva i relation till skolan. Inte minst eftersom många skolledningar och lärare inte vet hur de kan använda resursen. Ett skolbibliotek är dock något mer än, låt säga, en hylla med böcker. Det är enligt mitt synsätt en verksamhet, vilket ställer krav på att drivas utifrån specifika professionella kompetenser. Verksamheten involverar också ett mediebestånd som anpassas till användarna efter deras behov. Det har stor betydelse om skolbibliotekets verksamhet drivs av en utbildad skolbibliotekarie eller en timanställd lärarassistent.

Skolbiblioteken ett viktigt pedagogiskt uppdrag kring läsfrämjande, men utöver detta har de ett genomgripande bildningsuppdrag i egen rätt med sikte på demokrati, lärande och kultur. En skolbibliotekarie har en viktig pedagogisk roll på skolan – men är inte enbart pedagog. En skolbibliotekarie är även en kulturbärare som välkomnar och vägleder eleverna i deras intressen som medborgare och som växande människor.

Blek biblioteksstrategi

Många har ställt sitt hopp till att regeringens nya biblioteksstrategi ska råda bot på problemen. Flera relevanta offentliga utredningar och forskningsrapporter till stöd för skolbiblioteken har lagts fram i närtid, till exempel Läsdelegationens betänkande om barns och ungas läsning och SOU-betänkandet Stärkta skolbibliotek och läromedel för utbildning och bildning. Internationella forskare har också granskat data kring skolbibliotek i Uppsala och identifierar goda utvecklingsmöjligheter.

Den 22 april i år släppte kulturministern äntligen regeringens biblioteksstrategi, som fastslår att ”biblioteksverksamheten är viktig”, och att staten bör vara stödjande i ansvarsfrågan. En kulturminister med ansvar för medier, demokrati och nationella minoriteter kunde slå vakt om skolbibliotekens bredare uppdrag. Men själva strategin visade sig vara en blek historia, inte minst för skolbiblioteken.

Ett litet budgettillskott, en plats i Skolverkets nationella centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, och fortsatt beredning på Regeringskansliet är vad som väntar. Inte heller regeringens färska handlingsprogram för nationella minoritetsspråk nämner skolbiblioteken en enda gång. Trots många vackra ord klarar inte regeringen att säkra tillgången till skolbibliotek för landets elever. I förlängningen betyder det att framtidens demokrati står på spel.

Pamela Schultz Nybacka

Pamela Schultz Nybacka
Bild: Anna Hartvig
  • Universitetslektor vid institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörns högskola.
  • Programsamordnare för, och grundare av, Bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola.
  • Doktorerade i företagsekonomi vid Stockholms universitet med en avhandling om bokläsning.
  • Författare till rapporten Värdet av skolbiblioteket – för hållbar utbildning och bildning (2019), ett av underlagen till Kungliga bibliotekets förslag till nationell biblioteksstrategi.
  • Författare till kapitlet ”Skolbibliotek för demokrati, lärande och kultur” tillsammans med Ulrika Centerwall och Maria Ringbo vid Borås högskola. Kapitlet ingår i den nyutkomna boken  En antologi om biblioteksväsende och biblioteksforskning (Red. Roger Blomgren, Katarina Michnik & Johan Sundeen), Studentlitteratur.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor