Bild: Getty images

Gå ut! För syns skull

Mycket skärmtid och lite utetid gör allt fler unga närsynta.

Premium
Publicerad

Närsyntheten ökar i snabb takt runt om i världen. Det finns studier som pekar på att hälften av världens befolkning kommer att vara närsynta till år 2050.

Varför blir allt fler närsynta?

– Det finns flera bakomliggande faktorer. En är genetisk. Om mamma och pappa är närsynta ökar risken betydligt för att du också ska bli närsynt. Det finns också etniska skillnader mellan folkgrupper. Personer i östra Asien har 8–9 gånger högre risk för att utveckla närsynthet jämfört med Europa, säger Tony Pansell, docent och lektor vid Karolinska institutet och optiker vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm, som forskar kring hjärnskador och synfunktion.

Utöver genetiken finns miljöfaktorer. Mycket närarbete, alltså när man läser och skriver på nära håll, ökar risken, särskilt när ögonen måste fokusera inom ett kortare avstånd än 20 centimeter i längre perioder än 45 minuter.

– Detta beteende ser vi i dag på barn som tittar på sin mobiltelefon. En annan riskfaktor är att vistas mycket inomhus. Forskning visar att dagsljus har en skyddande effekt och att barn som är ute mycket blir mindre närsynta än de som inte är ute lika mycket.

Tony Pansell är docent och lektor vid Karolinska institutet och optiker vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm.
Bild: Marie Alpman

Det ligger alltså en sanning i att plugghästar blir närsynta. Mycket plugg i kombination med lite dagsljus ger en ökad risk och det finns en tydlig veten­skaplig koppling mellan akademisk prestation och närsynthet, förklarar Tony Pansell.

– Det är extra tydligt i Ostasien där barn tidigt sätts i skolbänken och får läxor redan i förskolan. Kombinationen av en högre genetisk risk, höga studie­krav och lite dagsljus gör att det finns grupper i länder som Singapore där majoriteten av befolkningen är närsynta. Här pratar man om närsynt­het som en epidemi, säger Tony Pansell.

Ögat växer för snabbt på längden

Det som händer i ögat när barn utvecklar närsynthet är att det växer för snabbt på längden. Ögat blir för långt vilket i sin tur leder till myopi, närsynthet.

– Normalt sett ska ögat ha vuxit färdigt vid 12–13 års ålder och är då omkring 24 millimeter, men hos många barn växer ögat till 26 millimeter eller mer, och ju längre ögat blir desto mer närsynt blir man.

Men närsynthet kan även uppstå i övre tonåren och upp till 30-årsåldern. Det kallas sendebuterande myopi.

– Ögat kan då få en skjuts av mycket närarbete i samband med att studierna blir mer krävande, men när du väl blivit vuxen växer inte ögat mer, så av den anledningen blir du inte närsynt av att sitta mycket vid skärm som vuxen. Däremot börjar det hända saker i den främre delen av ögat som på­verkar synen i 65–70-årsåldern.

Går den här utvecklingen mot mer närsynthet att stoppa?

– Det enkla svaret är att barnen ska gå ut mer! Jag försöker också repetera 20-20-20-regeln som stöds av forskning: Titta 20 meter bort i minst 20 sekunder var 20:e minut. Detta leder till mindre ansträngda ögon och minskar risken för ökad myopisering.

Optik- och läkemedelsföretagen ser samtidigt en jättemarknad och utvecklar produkter för att förebygga närsynthet. Det finns till exempel glas­ögon som barn och ungdomar kan ha när de läser. I mitten har de en vanlig glasögonlins men runt om, i det perifera synfältet, sitter små linser som böjer in bilden i ögat, vilket visat sig bromsa utvecklingen av närsynthet.

Bild: Getty images

Det finns även så kallade nattkontaktlinser som har motsvarande effekt, men i det fallet gör linsen att hornhinnan plattas till. Nattlinserna är mer effektiva men är å andra sidan förenade med en viss risk för ögoninfektioner som kan skada ögat och försämra synen.

Ögonavslappnande läkemedel

– Studier visar också att en daglig dos av ögon­avslappnande läkemedel gör att ögat växer långsammare. Mekanismen bakom detta är ännu inte känd. Här pågår massor av forskning och i de senaste studierna har de olika metoderna börjat kombineras. Dagkontaktlinser med liknande optik i periferin kan innehålla avslappnande läkemedel som sipprar ut i ögat och när det kombineras med att barnen tvingas ut mer under skoltiden kan det börja ge mycket god behandlingseffekt.

– Det är en otroligt spännande tid för forskningen kring mekanismerna för myopi och vi kommer helt säkert se nya innovationer på marknaden snart.

Är närsynthet farligt?

– Nej, vanlig myopi där man stannar på minus 2, 3, 4 i sina glasögon eller kontaktlinser är normalt ofarlig. Vi kopplar inte det till några tydliga problem med ögonhälsan. Men när närsyntheten ökar så ökar också andelen med hög närsynthet (<-6.0 D) som i sin tur ökar risken för ålderssjukdomar i ögat.

– Problemet är att när ögat växer sträcks ögonväggen ut och blir tunnare och tunnare. Näthinnan spänns ut som en ballong och blir skörare. Med åldern leder det till förhöjd risk att drabbas av ögonsjukdomar som glaukom (grön starr), makula­sjukdomar och näthinneavlossning. Det är detta som gjort att Världshälsoorganisationen WHO varnar för utvecklingen av hög myopi i framför allt Asien. Världen blir mer och mer närsynt och det innebär att allt fler äldre kommer att få allvarliga problem med synen i framtiden.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Hur ser situationen ut i Sverige?

– De få svenska studier som finns tyder på att vi följer samma trend som vi ser internationellt, att närsyntheten ökar. Här skulle vi behöva forska mer och göra studier där vi följer barn över tid för att se vad som händer med deras syn, samtidigt som vi mäter skärmtid och hur mycket de är ute. Vår mobiltelefongeneration har bara hunnit bli 15 år gamla än, så vi vet inte vad som händer med deras ögon i framtiden. En spännande gåta är dessutom varför vi nordbor inte är mer närsynta eftersom det är mörkt halva året. Har vi någon typ av genetiskt skydd?

Vid födseln är ögat cirka 17 millimeter långt. Sedan växer ögat på längden fram till tidiga tonåren och är då cirka 24 milli­meter. Närsynthet hos barn beror på att ögat växer mer än normalt. Det leder till att ögat blir för långt. Ljuset bryts framför gula fläcken i näthinnan och bilden blir suddig.
Bild: Getty images

Varför skyddar dagsljus barn från att bli närsynta?

– Vi vet inte säkert. Beror det på att ljuset är starkare? Att det innehåller mer UV-ljus? Det faktum att vi tittar på längre avstånd utomhus? Att dopamin frisätts i ögat vid dagsljus? I djurstudier har forskare sett att kycklingar blir mindre närsynta om man injicerar dopamin i ögat, så dopamin är en pusselbit. Troligtvis är det en kombination av flera olika faktorer.

Men även om vi inte lyckats visa exakt varför dagsljus är bra mot närsynthet så rekommenderar vi barnen att gå ut, 80 till 120 minuter per dag – utan att ha med sig mobiltelefonen, så de kommer bort från skärmarna som sannolikt är en stor riskfaktor.  

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor