”Städer kan spela nyckelroll för miljömålen”

1 | Du och dina forskarkollegor har granskat 3 000 studier kopplade till Agenda 2030-målen. Vad kom ni fram till?

– Vi har undersökt vilken genomslagskraft hållbarhetsmålen har fått i den allmänna debatten och om de har genererat verklig skillnad – politiskt och i lagstiftning. Vi hittar än så länge inga bevis för betydande förändringar inom politiken.

2 | Kan hållbarhetsmålen kallas för en papperstiger?

– Nej, men till en början var förhoppningarna så höga att det förstås är en besvikelse att arbetet inte har fått större inverkan. Målen är faktiskt väldigt ambitiösa och omfattar världens alla länder. Något vi i alla fall sett är att kommunikationen ändrats och att det pratas mycket mer om hållbar utveckling – både i näringslivet, inom civilsamhället och bland politiska aktörer. Det är förstås bra, men det är inte tillräckligt. Vi behöver politisk handlingskraft och det är upp till regeringarna att vidta mer ambitiösa åtgärder.

3 | Vad tänker du själv om de här resultaten?

– Man kan se glaset som halvfullt eller halvtomt. Av oss 18 forskare som har bidragit till den här studien är några mer positiva, andra mer negativa. Jag står mitt emellan dessa båda poler. Några företag ändrar sin marknadsföring för att framstå som mer miljövänliga utan att egentligen ändra produktionsmetoder eller minska resursutnyttjandet. Det är ett stort problem. Men det finns också några mer progressiva företag som har ställt om sin verksamhet och blivit mer hållbara. På samma sätt finns det också ett fåtal andra politiska aktörer och initiativ som på allvar syftar till att nå de 17 målen.

4 | Har ni sett några positiva exempel?

– Städer verkar i många fall kunna fungera som innovationsmotorer. Jag var själv lite tveksam eftersom kommuner ofta saknar resurser, men det verkar som att de är bra på att få tillgång till medel från sina nationella regeringar och andra finansiärer. I Sverige har vi flera progressiva städer, exempelvis Helsingborg, Malmö, Växjö, Uppsala och Stockholm. Över hälften av världens befolkning bor i städer så detta är något som verkligen kan göra skillnad.

– Att anlägga fler grönområden är till exempel bra för den biologiska mångfalden, samtidigt som det minskar risken för svåra konsekvenser efter skyfall. Grönskan bidrar också till att sänka temperaturen under värmeböljor. Jag och min familj har flyttat till Lund från Tyskland och mitt intryck är att de flesta människor här bryr sig mycket om sin närmiljö. Städer kan spela en nyckelroll.

5 | Hur ser du på möjligheterna att uppnå målen till 2030?

– Vi kommer inte att nå målen till fullo. Att hinna utrota både fattigdom och hunger redan till 2030 är både visionärt och lite utopiskt, men jag hoppas att vi hinner se betydande förändringar. Det finns fortfarande tid. Vissa av målen behöver nog också justeras för att bli mer mätbara.

– Det som hittills ändrats är den allmänna diskursen. Nästa steg är att få till verklig förändring inom politik, finansiering och omfördelning av resurser. Vi tycker fortfarande att de globala målen är en bra idé, det vi kritiserar är bristande genomförande. Givet konflikterna och de växande utmaningarna vi ser i världen är jag helt säker på att det är viktigt att sätta mål och att ha en gemensam grund att stå på. Jag tror att det hade varit svårt att enas om dessa 17 mål och en så ambitiös global agenda i dag.