”Vi vill ha mer rättsligt bindande avtal”

Sverige ses som ett föregångsland i miljösammanhang. Ändå uppfyller vi bara 1 av 16 nationella miljökvalitetsmål. F&F ställer 7 frågor till miljö- och klimatminister Annika Strandhäll.

Publicerad

Bild: Magnus Liljegren / Regeringskansliet

1 | Varför uppfylls bara ett av de nationella miljökvalitetsmålen?

– Vi ser en positiv trend för ytterligare två av målen. Insatser för miljön gör skillnad, men det kan ta lång tid innan vi ser resultat. Vi behöver arbeta ännu hårdare.

2 | Utvecklingstrenden är förvisso positiv för två av miljömålen, men negativ för fem mål och neutral för ytterligare nio. Vad tänker du om det? 

– De mål som är svårast att uppnå handlar om biologisk mångfald och begränsad klimatpåverkan. Tidigare i år var jag i Kenya där vi beslutade om ett gemensamt ramverk för det första globala avtalet mot plastföroreningar. Det är kanske det viktigaste avtalet vi slutit sedan Parisavtalet. Miljö- och klimatpolitiken är i hög grad något vi måste göra tillsammans på den globala och den europeiska arenan. Det är inget vi kan lösa på vår nationella kammare i Sverige, men vi vill vara ett progressivt land som manar på andra att spänna bågen i de här frågorna och då är det så klart också viktigt vad vi gör på hemmaplan.

3 | Finns det en risk att vår trovärdighet grusas?

– Jag tror inte det. Det finns så många andra länder som har så mycket kvar att göra. Sett i en internationell kontext är vi fortfarande ett land som leder den hållbara utvecklingen. Vi har trots allt en klimatlagstiftning, ett ramverk och ett antal miljömål. Vi visar också vår seriositet genom att exempelvis finansiera den gröna klimatfonden.

4 | Ser du något problem i vad det här sänder för signaler till andra verksamheter och instanser som kämpar med hållbarhet på olika sätt?

– Ja, absolut, men jag tycker inte att man ska se det som ett misslyckande, utan snarare som en trigger till att ha koll på var vi nu behöver skruva mer och skärpa kraven ytterligare.

5 | Vad har du som minister för ansvar för att se till att både nationella och internationella miljö- och klimatmål nås?

– Jag har ett stort ansvar och jag är medveten om att vi måste göra mer. Vi är på väg mot rätt håll, men det räcker inte. Vi vet också att målen inte är för högt ställda, vi kommer att behöva öka takten ännu mer och formulera ännu mer ambitiösa mål och agera därefter. Både på nationell och global nivå.

6 | Gemensamt för nästan alla globala hållbarhetsmål är att de bygger på frivillighet. Är det ett bra sätt?

– Nej, jag tycker att vi behöver ha betydligt mer av den rättsligt bindande delen. Den svenska linjen är extremt tydlig med att vi vill ha mer rättsligt bindande avtal. Sedan är det så klart en avvägning om man ska få så många länder som möjligt ombord.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

7 | Är du nöjd med hur målen är formulerade i dag?

– I takt med att vi får ny forskning och nya fakta på bordet kommer vi säkert att behöva se över formuleringar, men som läget är i dag så är jag ganska nöjd med dem så som de ser ut. Däremot behöver vi hitta ett sätt att hantera målkonflikter, och skogen är ett bra exempel på det. Vi ser ett stort behov av biologisk mångfald, där vår skog betyder oerhört mycket. Samtidigt kan skogsråvara vara ett sätt att bidra till den gröna omställningen.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor