Energiprofessor: ”Bidrag minskar inte elanvändningen”

Den gångna vintern fick hushåll med hög elförbrukning statlig kompensation för de höga elpriserna. Inför kommande vinter vill regeringen införa ett ”högkostnadsskydd” och använda 60 miljarder som betalats in i avgifter till Svenska kraftnät till att kompensera hushåll och företag.

Men bidrag till elnotan är fel väg att gå, menar Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

– Jag har all respekt för att det höga elpriser slår hårt, men det skapar inte incitament för att dra ner och ställa om energianvändningen vilket vi behöver. Pengarna borde i stället läggas på åtgärder som främjar effektiviseringen av elsystemet.

Sverige tillhör de länder med högst elförbrukning räknat per person. Förklaringen är bland annat ett kallt klimat och en elintensiv industri. En annan bidragande orsak är att Sverige historiskt har haft låga elpriser.

– Vi har vant oss vid låga elpriser och med det fått ett användningssätt där vi inte har haft fokus på hur och när vi använder elen, säger Louise Ödlund.

Hon tycker att Sverige borde följa resten av Europa och införa sparprogram för el inför den kommande vintern. I Tyskland släcks till exempel offentliga byggnader ner och badhus stängs eller sänker vattentemperaturen.

– Vid andra katastrofer måste vi kraftsamla och ställa om. Varför skulle vi inte göra det nu av solidaritet med övriga Europa?

Det finns en stor potential att spara på elen.  Värmen är oftast det som drar mest. Här kan en sänkning av inomhustemperaturen leda till förhållandevis stora besparingar. Nästa steg är att investera i tilläggsisolering, energifönster och byta värmesystem.

– Med höga elpriser är det extra viktigt att byta ut direktverkande el mot andra alternativ.

Genom åtgärder som att vara noga med att släcka lampor, ta kortare duschar, fylla disk– och tvättmaskin, torka tvätten i solen när det är möjligt och frosta av frysen regelbundet kan ett hushåll dra ner på elanvändningen med i storleksordningen 10 procent.

Inom industrin är potentialen till besparingar ofta ännu större. Många små och mindre företag kan dra ner på sin elkonsumtion med 10 till 15 procent genom att stänga av allt som går på tomgång i onödan.

– Det är belysning, tryckluft och pumpar som skulle kunna stängas av utan att det påverkar produktionen. Det kostar ingenting. Det är bara att stänga av.

Att använda elektriciteten effektivt blir än viktigare när samhället elektrifieras och elbehovet ökar, menar Louise Ödlund som liknar elsystemet vid ett såll.

– Man måste täta innan man tillför ny och god energi. Elektrifieringen gör behovet desto större av att vi har ett tajt elsystem.  El är en högvärdig produkt som bara ska användas där den behövs.

Anledningen till att vi pratar så lite om energibesparingar är flera enligt Louise Ödlund.

– Vi tror kanske att det kommer att påverka vår livssituation på ett sätt som vi inte vill.  Det är också roligare att prata om att tillföra nytt än att spara på det vi redan har.

Många hushåll och industrier vet heller inte hur mycket som går på tomgång.

– Elen kommer ju som en klumpsumma på elräkningen. Det står ju inte ”varav tomgång”. 

Även om hålen i elsystemet tätas så löser det inte alla problem.

– Elsystemet är en helhet som består av många pusselbitar som överföring, lagring och flexibel användning. Debatten har en tendens att bara handla om ett kraftslag mot ett annat kraftslag i stället för att ta ansvar för helheten.