Fågelinfluensa på sommaren förbryllar forskarna

Fågelinfluensavirus kan överleva länge i kalla miljöer. Forskare har till och med hittat virus som varit livskraftigt även efter att ha varit nedfruset i ett år. Utbrotten av fågelinfluensa brukar inträffa under vinterhalvåret när det är som kallast, för att sedan successivt försvinna lagom till sommaren. Nu har det mönstrets ändrats.

För andra året i rad har viruset ”översomrat” i vilda fågelpopulationer i Europa med smittspridning och dödlighet som följd. Detta trots att viruset är känsligt för solljus och varma temperaturer.

I juni kom de första svenska rapporterna om döda fåglar in till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. I juli exploderade antalet fall.

– Viruset har lyckats ta sig in i fågelpopulationer som häckar i Europa sommartid, och i en sådan miljö har man fått en kraftig uppförökning av virus och omfattande smittspridning trots att överlevnaden är begränsad. När det finns så många fåglar på en begränsad yta behöver viruset inte leva så länge innan det smittar nästa fågel, säger Karl Ståhl, professor och statsepizootolog vid SVA.

I Sverige har fåglar på Gotland och längs västkusten drabbats hårdast. Bland de mest utsatta arterna finns sillgrissla, havssula, tordmule och gäss. Karl Ståhl uppmanar den som hittar en död fågel i naturen att rapportera det till SVA.

– Det är omöjligt att säga hur många fåglar som hittills har dött. De flesta dör till havs, men det handlar om tusentals fåglar i Sverige. I många andra länder är siffrorna ännu högre, säger han.

Aldrig tidigare har Europa upplevt så stora och omfattande utbrott av fågelinfluensa som under de här två senaste säsongerna.

Tamhöns och kalkoner tenderar att vara extra mottagliga för smitta. Än så länge har de klarat sig från sjukdomsutbrott i sommar, men SVA uppmanar djurägare att vara noga med smittskyddsåtgärder. Särskilt om det finns sjöfågel i närheten.

– Kommande säsong lär också bli problematisk. Sjukdomsutbrotten har fått enorma ekonomiska konsekvenser för den europeiska fjäderfänäringen så det pågår intensiva diskussioner om att vaccinera fjäderfä mot fågelinfluensa. Samtidigt återstår många frågor och tekniska utmaningar innan det finns ett säkert och effektivt vaccin för storskalig användning, säger Karl Ståhl.

Vissa typer av fågelinfluensavirus kan passera artbarriärerna och det finns fall där gris, katt, säl, mink och räv har infekterats. Viruset kan också smitta människor, men det är mycket ovanligt. Hittills har ingen människa blivit smittad i Sverige.

– Vi har observerat fall bland däggdjur, som räv och säl, där man ser förändringar i arvsmassan. Det tyder på att de här virusen har anpassat sig till däggdjur. Globalt följer man utvecklingen noga, eftersom vi vet att fågelinfluensavirus utgör ett potentiell pandemiskt hot, säger Karl Ståhl.