Karin Bojs lyfter fram förhistoriens kvinnor

I sin tredje bok om de genetiska och arkeologiska spåren efter våra förfäder fokuserar vetenskapsjournalisten Karin Bojs på kvinnorna.

1 | Varför en tredje bok med utgångspunkt i forntida dna?

– Genforskningen har revolutionerat vår kunskap om forntidens människor – det är en journalistisk uppgift att förmedla rönen. Mina två tidigare böcker om det, Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren (2015), som fick Augustpriset, och Svenskarna och deras fäder: de senaste 11 000 åren (2016) kom i ganska tät följd. Då fanns inte så mycket forskning. Jag hade koll på varenda studie och skelett.

– Sedan dess har dna-forskningen ökat exponentiellt. Det stora paradigm­skiftet – en studie som visar hur de indoeuropeiska språken nådde Europa – kom 2015, just innan min andra bok gick i tryck. I dag är det så otroligt mycket att sätta sig in i. Därför har den nya, Europas mödrar: de senaste 43 000 åren, tagit mycket längre tid att skriva.

2 | Vilka är de viktigaste rönen sedan förra boken?

– Att ett relativt litet antal män från de centralasiatiska stäpperna har satt ett stort genetiskt avtryck på européerna. Kulturen hade sitt centrum kring floderna Don och Volga. Därifrån kom framför allt män, med oxar, och fick barn med lokala bondekvinnor. De höll kontakten med stäpperna och en del av dem återvandrade i en mer nordlig slinga, genom Baltikum. Sedan kom de i en andra våg, från foten av Uralbergen, med tvåhjuliga hästdragna stridsvagnar och indoeuropeiska språk.

– Människans utvecklingshistoria brukar beskrivas som ett träd, men nu framträder den mer som ett meandrande vattendrag som ibland delar sig, ibland flyter samman. För 7 000 år sedan möttes tre olika bondegrupper i nordvästra Frankrike, och en blandkultur uppstod. Den har lämnat spår efter sig med stora gravhögar i området Carnac. Det var de första i Europa som blev riktigt rika. Troligen byggde de rikedomen på handel med bland annat salt och slavar, men det lämnar inga spår arkeologiskt. Jag skulle vilja att all tillgänglig teknik inom olika discipliner sattes in på att forska om vad som hände i Carnac.

 3 | Du vill avskaffa den gamla indelningen i stenålder-bronsålder-järnålder. Varför?

– Arkeologer är hänvisade till det som bevarats, som sten, ben, horn och metaller. Därför har de gjort sig bilder av forntiden utifrån framför allt mäns redskap och vapen. Men 80–90 procent av materialet förmultnar oftast, som trä och alla former av textilier, som kvinnor sannolikt tillverkade. Den amerikanska forskaren Olga Soffer, som är expert på förgängliga material, har visat att istidsjägare gjorde avancerade textilier redan för 30 000 år sedan. Det såg hon i avtryck av fibrer i deras keramik.

– Ett annat exempel är synen på forntidens mat, som haft en slagsida mot kött eftersom benknotor från djur bevarats. Spår av växter i kosten har varit svåra att hitta, men med moderna elektronmikroskop hittar man nu spår av spannmål och kolhydrater. Osteologer kan studera tandsten i elektronmikroskop och till och med se vilka arter som ätits.