Mer forskning fritt tillgänglig i USA

I dag är många artiklar låsta bakom dyra betalväggar hos de vetenskapliga tidskriftsförlagen, trots att forskningen ofta betalats av skattemedel. På senare år har allt fler röster höjts för att alla ska kunna ta del av forskningsresultat utan kostnad.

När det från Vita huset i USA nu meddelas att all forskning som betalas med statliga medel ska göras fritt tillgänglig är det ett stort steg framåt för den växande så kallade ”open-access”-rörelsen.

– Vi ser det som mycket positivt att USA kliver fram och helhjärtat stödjer övergången till öppen vetenskap. USA är en stor vetenskaplig nation så det förbättrar spelplanen radikalt, säger Anna Lundén, tillförordnad avdelningschef för Bibliotekssamverkan och forskningsstöd vid Kungliga biblioteket, KB.

De nya amerikanska reglerna ska vara införda senast 2026. Även enligt tidigare riktlinjer ska federala forskningsfinansiärer i USA se till att resultaten tillgängliggörs. Det har dock hittills funnits en möjlighet att fördröja den fria publiceringen i upp till 12 månader.

Den svenska regeringen har i flera år haft målet att svenska forskares resultat ska göras fritt tillgängliga, utan dyra betalväggar. I somras fick KB i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer som ska vara klara hösten 2023. Syftet är att fler ska kunna ta del av vetenskapliga resultat. Det ska också bli lättare att få tillgången till vetenskapliga data, infrastruktur och programvaror.

Även flera internationella organisationer arbetar för större vetenskaplig öppenhet. I november förra året kom till exempel Unesco med sina rekommendationer för öppen vetenskap. I Europa samlar initiativet Plan S forskningsfinansiärer som kräver öppen tillgång till resultat. Svenska deltagare är Forte, Formas och Vinnova.

Privata stiftelser som Bill & Melinda Gates stiftelse ställer också krav på att den forskning som stiftelsen sponsrar ska göras fritt tillgänglig. Pandemin har skyndat på utvecklingen. För att snabbt kunna utveckla bland annat vaccin valde industri och akademi att släppa resultat på frivillig basis.

– Under pandemin var tidskriftsförlagen ”snälla” och gjorde forskningsresultaten omedelbart tillgängliga, men det ska bli det nya normala, säger Anna Lundén.

Enligt de senaste siffrorna från KB är i dag omkring 70 procent av forskningsartiklarna från svenska lärosäten öppna för alla att ta del av. För att göra det möjligt betalar universiteten ofta en avgift till tidskriftsförlagen.

En av utmaningarna är att hitta en ny långsiktig betalningsmodell, en annan att göra det mer attraktivt för forskare att publicera sig öppet.

– Det är den största utmaningen. Finansiärer och lärosäten måste se till att det premieras och finns incitament för forskare att publicera sig öppet och tillgängligt, säger Anna Lundén.