Så ska jorden räddas från yttre hot

I september 2022 kraschlandade rymdsonden Dart på en asteroidmåne. Det är ett test för att se hur jorden kan räddas när en större asteroid är på väg rakt mot oss. Här är fem snabba fakta om planetärt försvar och Nasas livesändning av krocken.

Publicerad

Krocken mellan rymdsonden Dart och asteroidmånen Dimorphos sker 11 miljoner kilometer bort från jorden.
Bild: Nasa

1. Så stoppas en asteroid

Att spränga en asteroid som är på kollisionskurs med jorden är en dålig idé. Asteroidens fragment kan träffa jorden eller så kan de bilda en ny asteroid då deras inbördes gravitation drar dem mot varandra. Det är därför säkrare att avleda en asteroid från sin bana, vilket går att åstadkomma med hjälp av en rymdfarkost som krockar med asteroiden.

Dart, Double Asteroid Redirection Test, är det första steget mot att bygga rymdfarkoster som klarar av att ändra banan hos asteroider som riskerar att kollidera med jorden. Dart sändes upp den 24 november 2021 och når fram till asteroidmånen Dimorphos, 11 miljoner kilometer från jorden, klockan 01.14 tisdag 27 september 2022. Krocken ska förskjuta Dimorphos omloppsbana runt asteroiden Didymos.

– Om det lyckas har mänskligheten för första gången en möjlighet att bygga ett system för att skydda jorden mot nedslag, sade Jan-Erik Wahlund, forskare vid institutet för rymdfysik i Uppsala, i en tidigare intervju med Forskning & Framsteg.

Dart ska krocka med asteroidmånen Dimorphos (benämnd Didymos B i bilden) i en hastighet av sex kilometer i sekunden.
Bild: ESA

En kamera ombord på Dart och ytterligare en satellitkamera i närheten av Dimorphos filmar krocken. Se Nasas inspelade direktsändning här:

Klicka här för att länkas till direktsändningen.

2. Ett försvar för jorden

År 2016 grundade NASA organisationen Planetary Defense Coordination Office. Strax därefter grundade även den Europeiska Rymdorganisationen, ESA, en motsvarande organisation. Målet är att övervaka och klassificera asteroider och andra objekt som kan utgöra ett hot mot jorden, samt understödja rymduppdrag som kan hindra objekt från att kollidera med jorden.

3. Hotet från rymden

Enligt NASA kan asteroider större än 1 km orsaka omfattande skada på global nivå, medan asteroider som är mellan 140 meter och 1 km kan orsaka omfattande regional skada. Det finns uppskattningsvis 25 000 asteroider som är 140 meter eller större i jordens närområde. Hälften av dessa har identifierats. Ingen av de observerade asteroiderna riskerar att krocka med jorden de kommande hundra åren. 

4. Den största smällen

Den kraftigaste asteroidkollisionen som har dokumenterats under människans historia skedde den 30 juni 1908 i närheten av Tunguskafloden i Ryssland. En asteroid exploderade i atmosfären med en kraft motsvarande en kärnvapenbomb. Miljontals träd jämnades till marken och många människor kunde ha dött om det inte vore för att området var väldigt glesbefolkat. Den amerikanske astronomen Alan Hale ger perspektiv på explosionen: ”Om den hade exploderat fyra timmar senare hade det skett över Moskva och förändrat världshistorien.”

5. Så övervakas asteroider

Ett stort nätverk av teleskop i både rymden och på jorden övervakar himlen efter asteroider. När en ny asteroid upptäcks registreras den vid Minor Planet Center, en internationell organisation som samlar all data om asteroider och andra mindre himlakroppar. När en ny asteroid identifieras görs uppföljningsobservationer för att kartlägga dess egenskaper och beräkna omloppsbanan med hög noggrannhet.

Rymdstenar och små himlakroppar

Vad är en meteorit, och vad skiljer en asteroid från en komet?

  • Meteorit: En sten från rymden som fallit ned på jorden.
  • Meteor: Ett ”stjärnfall”, det glödande spåret av en rymdsten som faller genom atmosfären.
  • Meteorid: Små rymdstenar ute i rymden, som skulle kunna falla ner på jorden. (Ordet används sällan.)
  • Asteroid: En liten himlakropp i omloppsbana kring solen. Det finns ingen strikt skillnad mellan asteroider och kometer förutom sammansättningen, där asteroider är mer steniga och kometer innehåller mer is.
  • Komet: En liten isig himlakropp. Kometer har ofta en mycket utdragen omloppsbana. När de kommer nära solen förångas en del av de flyktiga ämnena och bildar en sorts gloria som kallas koma. När koman påverkas av solvinden kan det dras ut till en svans.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor