Det värmer närmast huden

Underställ kan precis som andra textilier vara gjorda av naturfibrer eller konstfibrer. Konstfibrer kan i sin tur delas upp i regenatfibrer, som är framställda av naturprodukter, och syntetfibrer, som oftast görs av fossil olja. F&F reder ut vad som är vad.

Lyocell framställs syntetiskt av trämassa, vanligen från snabbväxande träd som eukalyptus eller bambu. Trämassan löses upp av lösningsmedel i ett slutet kretslopp där kemikalierna återanvänds. Lyocell kan också gå under varumärkesnamnet tencel och hör till gruppen regenatfibrer och fibrerna är biologiskt nedbrytbara. Andra cellulosabaserade textilmaterial är viskos och modal.

Polyester, polypropen och polyamid är vanliga syntetiska fibrer i underställ. Syntetfibrer har ofta en god förmåga att transportera bort fukt och torkar snabbare än till exempel ull och bomull. Däremot behåller de värme sämre och används därför främst vid högintensiva aktiviteter.

Syntetfibrer tillverkas normalt från fossil olja men kan även tillverkas av återvunnen eller biobaserad råvara. Utbudet av syntetfiber från fossil råvara är stort, vilket gör dem billiga i förhållande till återvunnen plast och till plast från biobaserad råvara.Syntetfibern repreve görs av PET-flaskor, som enligt varumärket samlas in längs kustlinjerna i länder som saknar återvinningssystem. Även coolmax kan tilllverkas av återvunna plastflaskor.

En miljömässig nackdel med syntetmaterial är att de mikroplaster som frigörs vid slitage och tvätt är svårnedbrutna och anrikas i näringskedjor. Tvätt av syntetkläder står för 35 procent av de primära mikroplaster som släpps ut i miljön, enligt Europaparlamentets faktaunderlag.

Bambuviskos framställs, som namnet berättar, av bambu och består av regenatfibrer, syntetiskt framtagna fibrer från naturmaterial. Fördelen med bambu är att träden växer snabbt och att det inte krävs bekämpningsmedel. Dock används stora mängder kemikalier, till exempel natriumhydroxid och koldisulfid, vid framställningen av bambuviskos. Det finns även en annan och mer miljömässigt skonsam metod för att göra textilier av bambu – då kallas det lyocell, men lyocell kan tillverkas även av andra träslag.

Silke är inte särskilt vanligt i underställ men förekommer, antingen som enda material eller i blandningar, till exempel tillsammans med ull. Silke kommer från kokongen som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en fjäril. Kokongerna kokas eller ångas för att lösa upp limmet så att silket kan utvinnas. Larverna dör under processen, men vid tillverkning av vildsiden används övergivna kokonger.

Silke har bättre fukttransporterande egenskaper än ull men har en sämre isoleringsförmåga.

Ull håller värmen även när den är fuktig. I underställ används oftast merinoull, som inte kliar. Det har varit stor uppmärksamhet kring så kallad mulesing, skalpering av fårens bakdel utan bedövning, i syfte att hindra fluglarver från att få fäste. På Nya Zeeland har metoden förbjudits men den förekommer ännu i Australien. I Sydamerika och Sydafrika attackeras fåren inte av flugor varför mulesing inte behövs. Många varumärken har uteslutit ull från leverantörer som använder mulesing.

Slitstyrkan i ullunderställ förbättras ofta genom inblandning av syntetfibrer.

Uppdatering 2024-01-24: Texten har korrigerats.