Förhistorien våldsammast för 6 000 år sedan

Människan föddes god men har blivit allt ondare, inte minst sedan jordbruket kom och med det civilisationen – så resonerar anhängare till teorier som filosofen Jean-Jacques Rousseau förde fram under upplysningstiden. I motsatt ringhörna finns de som inspireras av 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes och menar att människan av naturen är ond, men har tyglats av civilisationens kontrollmekanismer.

Sanningen ligger kanske någonstans däremellan.

Forskare från Tyskland, Polen och Spanien har studerat 3 539 individer begravda i framför allt Mellanöstern under perioden 12 000–400 f. Kr. Studien som publicerats i Nature Human Behaviour visar att knappt var tionde, 323 stycken, bär spår av dödligt våld.

Men de dödliga skadorna är ojämnt fördelade över tid. Som mest våldsamt verkar det ha varit kring åren 4 500–3 300 f. Kr. Det är en period då embryon till statsbildningar uppstår i Mellanöstern. Både före och efter kalkolitikum – skarven mellan stenålder och bronsålder – är andelen individer med spår av dödligt våld betydligt lägre, för att sedan öka igen under sen bronsålder och tidig järnålder.

Forskarnas förklaring är att våldet ökar när stater börjar ta form och konkurrensen om territorier skärps. När de väl etablerats minskar våldet i takt med att rättssystem införs och centralmakter säkrar stabilitet.

Torka och befolkningstäthet tycks ha viss inverkan men inte så stor som man kunnat förvänta sig, enligt studien.

Osteologen Torbjörn Ahlström vid Lunds universitet, var i fjol med och gjorde i en liknande studie om Norden. Han anser att den nya studien är något otydlig vad gäller skadornas natur och att det därför är svårt att bedöma om alla skador med säkerhet uppstått på grund av våld.

– Studien är ändå intressant för att den är så stor. Men också för att de hittat en topp vid ungefär samma period som vi sett, trots att det inte fanns några frön till statsbildningar i Europa så långt tillbaka, säger han.

Torbjörn Ahlström tycker också det är intressant att forskarna i den nya studien inte ser någon större skillnad mellan mesolitikum – perioden mellan senaste istiden och jordbruket – och neolitikum – då jordbruket kom. En utbredd uppfattning är annars att de anspråk på egen mark som kom med jordbruket ledde till ökade konflikter och mer våld.

– Det är svårt att säga vilka mekanismer som ligger bakom. Var det krig eller barslagsmål som gick snett? Sammanhangen är avgörande för hur man ska förklara det. Trots att vi inte har någon urbanisering här i Norden är det en minst lika hög nivå av våld från Gotland ner till Frankrike under samma period, säger Torbjörn Ahlström.

Dödstalen på grund av våld under kalkolitikum är betydligt större än dagens. Då dödades enligt studien 250 personer per 100 000 av våld, att jämföras med dagens globala genomsnitt på cirka sex personer per 100 000. I de våldsammaste länderna dödas uppemot 100 personer per 100 000.

I siffrorna, både dagens och forntidens, ingår inte dödade i krig eller strid och det är kontexten – var och hur människorna hittats – som är avgörande för hur forskarna räknar. Det finns män kvinnor och barn bland de döda.