Laser kan styra blixten
I framtiden skulle laser kunna skydda känslig infrastruktur vid åskväder.
På berget Säntis i Schweiz står ett telekommunikationstorn där blixten slår ner omkring 100 gånger per år – en idealisk plats för åskforskning. I en serie försök skickade forskare täta och kraftiga laserpulser nära tornets topp. En av blixtarna fångades på bild när den tydligt följde laserns väg ungefär 50 meter.
En stark laserstråle kan fungera som åskledare genom att skapa ett spår av joniserade partiklar som leder elektricitet. Principen har testats i laboratorieförsök, men det här är första gången någon har lyckats styra en blixt från ett naturligt åskväder med hjälp av laser.
Fler experiment med blixtar
Nästa steg kan bli att se om det går att få liknande resultat utan tornet och de speciella förutsättningarna på berget Säntis. En av forskarna bakom resultatet är Vernon Cooray, professor emeritus på institutionen för elektroteknik vid Uppsala universitet, och han hoppas att det ska gå att utveckla den här tekniken ytterligare.
– Vi vill kunna styra blixten ner i marken och tömma molnen på laddning, säger Vernon Cooray.
Sedan 1960-talet har små raketer med en ledande tråd använts för att få åskmoln att ladda ur. Kanske kan det gå att använda laser på liknande sätt, inte bara för att styra blixtens väg utan rentav att utlösa blixtar.
Komplement till åskledare
I framtiden hoppas forskarna att laser kan användas som ett komplement till klassiska åskledare. Vernon Cooray tänker sig att det kan skydda känsliga platser, till exempel lager för sprängämnen eller rymdraketer som förberetts för uppskjutning.
Samtidigt kan laser vara en fara genom att till exempel blända en pilot som flyger förbi ovanför, så metoden kan inte användas var som helst.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.