”Klimat­arbete behöver inte vara dyrt”

Klimatpanelen publicerade sin första rapport 1990. Vad har hänt sedan dess?

– Väldigt mycket. Slutsatserna som drogs i de första rapporterna var försiktiga. Dels för att klimatforskningen inte var lika utvecklad som nu, dels för att klimatförändringen inte var lika tydlig. 1990 noterade man att den globala medeltemperaturen hade stigit med 0,6 grader jämfört med förindustriell tid. Nu när den siffran stigit till drygt 1 grad är det ganska långt över vad naturliga svängningar skulle kunna åstadkomma under en hundraårs­period. Tiden före klimatförändringarna är förbi.

Rapporterna som har släppts de senaste åren ingår i en utvärderingscykel som IPCC kallar för AR6. Vad innebär det?

– Klimatpanelen samlar forskning från hela världen och sammanställer kunskapsläget i utvärderingscykler. AR står för assessment report, på svenska utvärderingsrapport. AR6, som genomförs mellan 2016 och 2023, är den sjätte stora kunskapsgenomgången. Varje omgång består i sin tur av ett antal rapporter och avslutas med en så kallad syntesrapport som släpps nu i mars.

Vad kan vi vänta oss av syntes­rapporten?

– Rapporterna i AR6 är långa och består sammanlagt av omkring 10 000 sidor. De kan upplevas som ganska svårlästa. I syntesrapporten ska allt sammanfattas till cirka 100 sidor. Det är ett sätt att tillgängliggöra hela den stora kunskapsgenomgången och samtidigt koppla samman alla olika delar. Man syr ihop säcken, helt enkelt.

Du är Sveriges representant i IPCC. Vad innebär det?

– Det betyder att jag för Sveriges talan när FN:s klimatpanel samlas och tar beslut. Jag har följt framtagandet inom AR6 på utkaststadiet och har koordinerat Sveriges kommentarer. Jag har alltså sett alla rapporter ta form. Tidigare år har jag också medverkat som författare.

Du var huvudförfattare i klimat­panelens femte stora kunskaps­utvärdering, AR5.

– Ja, precis. Det är en värdefull erfarenhet, men det är en stor investering för en enskild forskare att vara med att skriva. För egen del har jag flyttat mig ganska mycket från att bedriva egen forskning till att ägna mig mer åt expertfunktioner av olika slag. I Klimatpolitiska rådet och i Europeiska miljöbyrån, till exempel.

Vad är det som driver dig när du till viss del tvingas nöta samma argument för regeringar och andra år efter år?

– Kunskapsmässigt är klimatfrågan utmanande och objektivt sett fascinerande, eftersom den har så många dimensioner och förgreningar. Redan för 30 år sedan var jag nyfiken på hur klimatsystemet fungerar. I slutet av 1980-talet gjorde jag en enkel klimatstudie och så rullade det på. Sedan vet jag också att det här är viktigt. Hur vi hanterar klimatfrågan låser mycket av framtiden på plats. Antingen på ett bra sätt eller också på ett sätt som vi helst skulle ha velat undvika. Kunskapen behöver nå fram till de personer som tar besluten.

Vilken ny kunskap framkommer i AR6?

– Det har lagts fram mycket ny forskning de senaste åren. Både om klimatsystem, klimateffekter och klimatåtgärder. En del bekräftar och nyanserar det vi la fram redan i AR5, men en del är helt nytt. Till exempel att extrem värme och extrema regn har noterats kopplat till klimatförändringen. De globala utsläppen har ökat i stället för att börja minska.

Hur går det för de svenska utsläppsmålen?

– I Sverige har utsläppen minskat under en längre tid, men de senaste åren har minskningen skett i en ganska blygsam takt med bara någon procent per år. De svenska klimatmålen förutsätter en stadig minskning på någonstans mellan 5 och 10 procent per år.

Vad får det för konsekvenser att temperaturökningen är som störst på de nordliga breddgraderna?

– Om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader kommer det att handla om 3–4 grader här i Sverige. Det innebär att vintrarna börjar försvinna från de södra delarna av landet och i norr blir vintrarna kortare och mer instabila. Vi kommer att få större och mer frekventa skyfall som kan slå hårt mot städer, vägar och järnvägar. 3–4 grader är mycket också för naturen. Nya arter kan etablera sig och några av dagens arter kommer inte må så bra. Torka kan bli ett växande problem i södra Sverige med längre perioder av brandrisk. När ytvattentäkterna blir varmare kan vi få sämre vattenkvalitet, vilket kan göra att vattenverken måste ses över. När man börjar tänka på de här sakerna blir listan ganska lång.

Varför går klimatarbetet så långsamt?

– Det finns en del missförstånd som påverkar acceptansen för olika åtgärder. När man säger att vi måste konsumera på ett sätt som förbrukar mindre material och energi så behöver det inte vara något som försämrar vår livskvalitet. Energieffektivisering är ett exempel på det. Det pratar vi mycket om nu. Sedan finns det också en del slentrian, som matsvinn, som vi skulle kunna undvika. Mycket pengar är också plöjda i fossila lösningar och det finns länder som är helt beroende av sina fossila resurser. Det är en lite tyngre skuta att vända. Det finns många olika anledningar till varför det går så långsamt, men klimatarbete behöver inte vara dyrt.

Inte?

– Nej, de klimatåtgärder som ve­ten­skapen lägger fram och som återspeglas i IPCC:s rapporter kostar inte netto. Tar man hänsyn till klimatskador som undviks går det att spara pengar på att agera nu. Sedan finns det förstås länder, företag och människor med olika förutsättningar. Om man inte stoppar in rätt styrmedel som jämnar ut skillnaderna blir det förstås svårt.

Varför är syntesrapporten viktig?

– En av syntesrapportens stora styrkor är att den visar hur det ena hänger ihop med det andra. Det är kort och mer kondenserat. Man kan läsa hela utan att behöva gå igenom 10 000 sidor. Det blir ett kraftpaket av kunskapsläget. Sedan kommer det ta ett tag innan nästa utvärderingscykel producerat sin första rapport.

När kommer första rapporten i AR7?

– AR5 blev klar 2014 och den första specialrapporten i AR6 kom 2018, och det var ovanligt snabbt. Nästa rapport från IPCC kommer att fokusera på klimatförändringar och städer, så mycket vet vi, men den kommer att dröja några år. Kunskapsläget är dock robust redan nu.