”Skippa krigaridealet, och vinn kriget”

”En riktig man måste måna om sin heder och kultivera ett rykte om hårdhet och våldsamhet för att avskräcka andra män från missaktning och utmaningar.” Så skriver freds- och konfliktforskaren Erik Melander om den klassiska militarismens normer, i nya numret av F&F. När jag läste hans text tänkte jag direkt på dynamiken i den gängkriminalitet vars våldsanvändning eskalerat de senaste åren. Så mycket tycks handla om att inte ta en förolämpning, att inte backa undan utan ge igen, våldsamt och med ränta.

En förtjänst med Erik Melanders artikel är hur snabbt han tar sig förbi invändningen ”inte alla män” när han talar om den destruktiva maskuliniteten. För dessa ideal omfattar inte alla män, och avsaknaden av strävan efter våldsbaserad respekt gör verkligen ingen mindre manlig, eller mindre motiverad att försvara sitt land mot ett angrepp för den delen. Hoppingivande är också att Erik Melander tillbakavisar invändningen att vi alla ska vara tacksamma att de här våldsnormerna finns där när det verkligen gäller.

Sammanhang där de traditionella krigarnormerna är svagare minskar till att börja med risken för våld generellt. Dessutom visar Erik Melander att en militär organisation som bejakar öppenhet och tolerans, till exempel genom att inkludera kvinnor och homosexuella, tenderar att begå färre övergrepp mot andra soldater, civila och krigsfångar – och i stället bli effektivare på slagfälet.

I förra ledaren skrev jag om kopplingen mellan konst och vetenskap. En av de starkaste upplevelserna jag haft i den skärningspunkten var på Bonniers konsthall i Stockholm i höstas. Där presenterade konstnärsduon Cooking Sections en serie verk på två olika teman. I en del av utställningen undersökte de fiskodlingsindustrins negativa konsekvenser, i lika suggestiva som oroande gestaltningar. De följde hur de färgämnen som gör laxen rosa vandrar genom ekosystemet och beskrev även läckaget från öppna odlingskassar. En annan del av utställningen handlade om Sveriges alla kraftverksdammar, varav många är föråldrade och ineffektiva. Även dessa påverkar lax och annan fisk.

I F&F 3/2023 skriver vi om både fiskodling och vattenkraft. Anna Liljemalm reda på vad som görs för att fiskodlingen ska bli mer hållbar, och Marie Alpman har rest till Älvkarleby i norra Uppland för att reda ut varför arbetet med moderna miljöprövningar av vattenkraften satts på vänt – och hur forskare försöker jämka en god livsmiljö för fisken med människans ökande behov av elektricitet.

God läsning!