Konsten att vara både fri och nyttig

Publicerad

Jonas Mattsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Forskning & Framsteg. Den här artikeln är en redigerad version av ledaren i F&F 2/2023.
Bild: Martin Stenmark

När Moderna museet i Stockholm öppnade 1958 inleddes en guldålder av kreativt utforskande. I centrum av virvelvinden stod Pontus Hultén. Han var en mästare på nätverkande, fixande och trixade – och med en djup konsthistorisk kunskap. Museets lekfulla och omstörtande verksamhet kulminerade 1966 med den legendariska utställningen Hon – en katedral där besökarna vandrade genom en gigantisk liggande kvinnokropp. Sedan stelnade framåtrörelsen i allt fyrkantigare plakatkonst.

Det som varit så nyfiket och undersökande blev underställt tidens dominerande politiska budskap. Snart hade Pontus Hultén lämnat skutan och styrt mot Paris och det nybyggda Centre Pompidou, där han skapade ett nytt centrum för konstnärliga framsteg.

Allt det här går att läsa om i Pontus Hultén: Den moderna konstens anförare (Albert Bonniers förlag) av Claes Britton, bror till den under pandemin riksbekante statistikprofessorn Tom Britton. Det som jag fastnade för i den Augustprisnominerade biografin är att Pontus Hultén såg på konst som just en form av forskning, som likt vetenskapen måste vara fri.

Forskningen ska stå fri från politiska ideologier

Det helt fria utforskandet må vara en utopi. Men som strävansmål är det värt att kämpa för att politiska ideologier inte ska påverka forskningen, från vilket håll styrningen än kommer.

Det betyder så klart inte att vetenskapen – eller konsten – ska avstå från att angripa de utmaningar vårt samhälle står inför.

I senaste numret av F&F skriver Lina Wennersten Bergner om hur konstnärsduon Bigert & Bergström skapat konst om klimat­förändringarna i samarbete med forskare. Bland annat har de lagt en räddningsfilt över den smältande toppen på Kebnekaise. Konstnärerna är noga med att betona armlängds avstånd mellan forskare och konstnärer. ”Allt vi gör måste grunda sig i vår egen nyfikenhet och lust att tackla ämnen från en annan vinkel och visa på det absurda”, säger Lars Bergström. Statsvetaren Magnus Ekengren instämmer i konstens möjlighet att ge ett slags kunskap bortom vetenskapen. Han talar om en cartesiansk vetenskapstradition som betonar förnuftet på bekostnad av en djupare förståelse som konsten kan bidra med.

Jag vill att konsten och vetenskapen både ska vara fri och ge mig nya perspektiv på min samtid. I mina ögon lyckas Bigert & Bergström med det. Vad Pontus Hultén skulle ha tyckt vet jag inte, och det spelar inte så stor roll.

Jag är nyfiken på vad du tycker! Hör gärna av dig på jonas.mattsson@fof.se

God läsning!

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor